Lille Ulefors i Telemark har gustavianska influenser.

På besök hos Carl Jan Granqvists älskade Saxå

Slott & Herrgårdar

För drygt 30 år sedan köpte Carl Jan Granqvist Saxå herrgård, som 
han så långt som möjligt återställt till dess ursprungliga karaktär 
från tidigt 1800-tal. Hit till stillheten i de djupa Bergslagsskogarna 
återvänder han så ofta han kan från alla engagemang.
Läs också: Segersjö – släktgods med stolta anor

Han kommer susande från Stockholm, i en bil fullpackad med auktionsfynd. Kartonger med böcker och handblåsta glas bärs in genom köksdörren. Skyddande plast åker av tavlor, och en italiensk gatpojke hittar snart sin plats i empiresalongen en trappa upp. En äldre helgonmålning spikas upp i gårdskapellet. Carl Jan Granqvist är en tvättäkta samlare.

Auktionsfyndet av konstnären Gustaf Wilhelm Palm (1810-1890) får hänga i empiresalongen.

Skönhet kan verkligen lyfta hans livsandar. På sommaren älskar han att sitta på altanen mot sjön Saxen och se rodnande solnedgångar som aldrig tar slut. Nu under vinterhalvåret föredrar han den nyrenoverade blå salongen på nedre botten.

Carl Jan är en samlare sedan barnsben. Det svenska uret köpet han som 15-åring i Wiréns antikaffär i Örebro.

I skymningstimmen tänder han ljusen i bronsstakarna som en gång tillhört premiärdansösen Ellen Rasch. Han njuter stillsamt av vännen Sven Stolpes porträtt och de andra tavlorna, nästan alla skapade av konstnärer han lärt känna: Olle Nyman, Philip von Schantz, Lennart Jirlow och Karl Axel Pehrsson. Han gläds åt att vara omgiven av ting som minner om människor och betydelsefulla ögonblick. På en byrå ligger hans pappas dirigentpinne, ett minne från barndomen i Västernärke.

Gosse i flygaruniform och en stilig ung man. Husets herre i yngre dagar plus ett äldre vykort föreställande herrgården.

Mamma Maj var textillärare och älskade kalas. Pappa Johannes var skolchef, kantor, körledare och folkbildare. Carl Jan var ett nyfiket barn med stora idéer. Nästan allt han gjorde och sa applåderades. I synnerhet av tant Ella, familjens trotjänarinna. Han uppmuntrades att sälja ägg från egna höns och plocka blommor som han band till fina buketter och sålde ute vid stora vägen. Lekstugan gjorde han om till affär med egenhändigt bakade kakor. Att tjäna pengar var det roligaste han visste. Inte för att spendera dem, men just att tjäna dem.

När Carl Jan köpte Saxå 1984 var interiören präglad av 1970-talet. För honom var det självklart att återskapa ursprungsstilen. Herrgården byggdes år 1800 av en brukspatron Berggren.

Mer än gärna följde han med på de vuxnas bjudningar, då han fick inblick i sällskapslivets koder och emellanåt kunde beundra salongerna i traktens herrgårdar. Han insöp allt överallt. Utom i skolan, där han knappt lärde sig något alls. Han togs till en läkare som konstaterade att han var ”ko-dum”. En hård dom, men Carl Jan blev inte ledsen eftersom han kände sig älskad i grunden. Fast hans grava dyslexi var ett problem, och att arbeta på restaurang framstod som en stor möjlighet. Han minns allt detta som i går.

I porslinsköket förbereds en middag för 60 personer.

Om det vore möjligt att träffa denne yngling i dag, vilket råd skulle du ge dig själv?

– Jag skulle upprepa det mamma sa: Odla det du är bra på och överlåt det du inte kan åt andra.

Detta råd har fört honom långt. Få personer har betytt så mycket för en hel bygd som Carl Jan. Allt började med att hembygdsföreningens ordförande Artur Lindqvist reagerade mot att kommunstyrelsen ville riva Grythyttans unika centrum från 1600-talet, inklusive det gästgiveri som etablerats på order av drottning Kristina. Året var 1972, länsantikvarien hade tillstyrkt och plats skulle ges åt ett Domus med parkering. Initiativet att kontakta en okänd 26-åring från Hidinge ter sig nästan desperat. Det var knappast hans CV som imponerade: orgeltrampare, hönsuppfödare, simlärare, sjukvårdsbiträde och föreståndare för herrboutique och antikaffär.

Den antika kakelugnen murades upp för ett år sedan. Färgexperten Ralph Edenheim har målat golvet.

Han hade gått restaurangskola i Örebro, provat på konsthistoria och etnologi vid Stockholms universitet och gått internutbildning på Operakällaren. Nej, det var hans smittande entusiasm, obändiga energi och charmerande sätt som övertygade. Vänner följde med för att titta på de förfallna husen i Grythyttan. Hur i fridens namn skulle han få folk att åka hit ut i skogen, sju mil från Örebro och ännu längre från andra större orter? Carl Jan såg tvärtom möjligheterna: läget var perfekt, mitt emellan Oslo, Stockholm och Köpenhamn! Resten är historia, som det heter.

Övre hallen. På stenbordet en skulptur av Hertha Hillfon.

Snart ville alla ta in på Grythyttans gästgivaregård och den makalösa succén höll i sig. Mot slutet av 1980-talet började Carl Jan parallellt skissa på en högre utbildning för restaurangbranschen. Efter ett närmast oändligt lobbande, ofta bekostat av medel ur egen ficka, förverkligades idén till sist. Han såg till att den svenska paviljongen på världsutställningen i Sevilla kunde baxas in i skogsbrynet intill sjön Sörälgen, för att bli Måltidens hus och Restauranghögskolan i Grythyttan, under Örebro universitet.

Rosa salongen är herrgårdens största rum och en fantastisk konsertsal. Under sista veckan i juni hålls här sedan 30 år Saxå kammarmusikfestival.

Sedan 1990 har 3 000 studenter utexaminerats och i sy­stemet finns nu 300 elever, plus forskare och doktorander. För trakten är lärosätet förstås viktigt och utbildningen skapar ringar på vattnet. Entreprenörer har flyttat hit och tidigare elever som startat eget har stannat, tillsammans formar de ett gastronomiskt företagskluster.

Carl Jan är bygdens hjälte och hans byst i brons kan ses på gästgiveriets gård. Att han bidragit till det svenska gastronomiska undret är helt klart. Allt sammanfaller med hans högst personliga önskan att ge restaurang- och hotellbranschens yrkesföreträdare ett språk och en självkänsla, och på köpet en status som helt saknades när han själv var praktikant. 2003 sålde han gästgiveriet men han har inte släppt taget om utbildning och forskning inom måltidsområdet.

Salongens kakelugn med spegel har en gång tillhört författaren Hjalmar Bergmans far. Det stora porträttet föreställer en tsaritsa och är köpt på Bukowskis av Carl Jan.

Vinkällaren Grappe, som firat 30 år, har han kvar, liksom sin vinimportfirma. Förra året firade Carl Jan 70 år, vilket tog en hel vecka eftersom cirka tusen personer ville vara med. Men att nu luta sig tillbaka ligger inte för honom.

Två visionära projekt förlagda till Saxå bruk är aktuella. Det ena är Eldhuset Carl Johan Lab, för kortkurser i kulinariskt hantverk med laborationer. Det andra är Aptitum, ett framtida all-europeiskt lärosäte ägnat kulinariskt hantverk, konstnärlig gestaltning, kulturarv och forskning. Som vanligt får han höra att ”det där går aldrig”. Men när han presenterade Aptitum för personer knutna till EU-kommissionens direktorat för kultur och utbildning väcktes ett genuint intresse.

Gästrum i södra flygeln. Närmare 50 personer kan övernatta och alla rum är charmfullt inredda med antikviteter.

Carl Jan är full av entusiasm men vet att det tar tid. Det faktum att sonen Carl Johan engagerar sig i verksamheterna här hemma, när han har ledigt från studierna i nationalekonomi, får Carl Jan att se tiden an med extra stor energi.

Läs också: Gamla Taxinge-Näsby har fått behålla sin 1700-talskaraktär

Så fick den gamla gården åter liv igen

Kristina

På Skansen döljer det sig en riktigt unik 1700-tals pärla, Tottieska malmgården som har genomgått en omfattande restaurering sedan år 2012, hade i helgen speciellt öppet i samband med Skansens 125års firande under tisdagen. Det finns än mycket kvar att göra med möblering och dekoration, spännande blir det att se slutresultatet då de öppnar åter i 2018.

Bland färgglada papptapeter & mörkt cederträ, skiljer sig inredningen från den tidstypiska ljusa 1700-tals stilen man vanligen associerar med den rådande tidstypiska för de flesta av oss, för visst var det så att det fanns färg under denna tid! Tottieska gården är just ett sådant gott exempel.

Av Kristina Gyllenberg Fine Interiors Stockholm – Se fler inredningsfoton
Den sanningsenliga gården låg en gång i tiden under 1770-talet på utkanten utav östra delen utav Södermalm, och man valde att på Skansen enbart bygga upp en del utav gården som skulle representera en högreståndsbostad bland Skansens alla vackra bevarade hus.

I den stora festsalen spenderade man mycket tid på att socialisera & nätverka, speciellt för familjen Tottie var detta en viktig sak för deras leverne, eftersom att detta var en handelsfamilj. Vilket gjorde det viktigt att förvalta & vårda sina relationer med sina kontakter för goda utsikter med familjens affärer.

Allt i rummet har restaurerats från kakelugn till det smyckade gipstaket & salens golv på paradvåningen.

Av Kristina Gyllenberg Fine Interiors Stockholm – Se fler inredningsfoton
Man har helt återskapat miljön från gården efter väldokumenterade handlingar, något man utgått ifrån vad gäller den lösa interiören då antikvarie noggrant följt en gammal bouppteckningslista! Tänk så fiffigt! Detta var något som var vanligt förekommande förr att man förde lista på det som ingick i hushållets egendom, (någon som ger ett gott exempel på just detta, en gång i tiden , som en del av oss nog är bekanta med, är den excentriska samlaren Wilhemina von Hallwyl frun av Hallwylska Palatset i Stockholm, som till och med lät makens papperskorg med dess innehav, dokumenteras som inventarier till palatsets bouppteckningslista innan hon skänkte hela palatset (inklusive dess inventarier…) till staten för att låta det bli det museum det idag är! Detta är dock en annan historia…).

På väggarna i den stora salen på paradvåningen ser man romersk inspirerade ruinscener avbildade från de som varit målade av Lars Bolander som var dåtidens främste dekorationsmålare. Panelerna är i vacker cederträ och mahogny, en tydligen koppling till handelsförbindelse man hade med dels Indien och Kuba. Mycket tyder på att familjen var av den nya generationen. Faktiskt så var det så, att familjen varit med och sponsrade Kung Gustav III då han utförde sin ”Grand Tour” genom Europa. Detta var en resa som de flesta unga adelsmän gjorde på den här tiden för att utbilda sig inom språk & läran om olika nyttiga områden som en ung man av börd kunde tänkas behöva vidare i sin roll genom livet.

Av Kristina Gyllenberg Fine Interiors Stockholm – Se fler inredningsfoton
På den gamla gågatan på Skansen, ser man det ljusgula stenbyggnaden.  Den kompletta anläggningen bestod av ett mycket stort hus med tillhörande flyglar, vackra trädgårdar med fina lusthus, även ekonomibyggnader. Fantastiskt är det att en liten del av ett så vackert 1700-tals hem återskapats.

Av Kristina Gyllenberg Fine Interiors Stockholm – Se fler inredningsfoton
Ett dolt väggskåp, typiskt för sin tid. Man ville dölja allt som kunde förstöra symmetri av ett rum och dess visuella skönhet, även en tanke på funktionaliet för man ville gärna nyttja utrymmen på smarta sätt.

Av Kristina Gyllenberg Fine Interiors Stockholm – Se fler inredningsfoton
Det vackra parkettgolvet åter i bästa skick och man skymptar kakelugnen på fötter

Av Kristina Gyllenberg Fine Interiors Stockholm – Se fler inredningsfoton
Under restaureringsprocessen har man bytt ut de flesta av alla träpartier i den fasta inredningen. Specialister har anlitats för vart område. Man har helt återgått till samma traditionella hantverkskonst som man nyttjade på 1700-talet. Därför fick man även för denna process, tillverka samma verktyg som skulle göra det möjligt att skapa dessa vackra fönsternisch partier som ni kan se på bilden ovan. Olof Appelgren som varit huvudsakligen ansvarig för just detta område, berättar hur man har vänt sig till en gammal bok kallad ”Trähantverk” från 1769 för att få de korrekta verktygen som behövdes. Vilket inte har varit en enkel uppgift, men resultatet blev fantastiskt fint.

Av Kristina Gyllenberg Fine Interiors Stockholm – Se fler inredningsfoton

Av Kristina Gyllenberg Fine Interiors Stockholm – Se fler inredningsfoton
Närbild på de mycket vackra detaljerna från kakelugnen i förmaket till Madame Totties rum

Av Kristina Gyllenberg Fine Interiors Stockholm – Se fler inredningsfoton
Väggar har klätts med exakt identiska kopior av de tidigare tapeterna, möjligen en ändring från orginalen med giftig arsenikfärg är att den nya inte är en hälsofara som deras föregångare som man hittat på vinden… Här har man även helt använt sig av samma  framställande av material, teknik för att skapa exakta upplagor från orginaltapeterna.På så vis, kommer de även att åldras korrekt som en tapet från denna tid skall göra. Något som känns väldigt fint att bevara även det traditionella hantverkskonstens arv med en så professionellt utförd restaurering.

Av Kristina Gyllenberg Fine Interiors Stockholm – Se fler inredningsfoton
Se där, Madame Totties eftermiddagsklänning, även en närbild av den mycket söta gammelrosa tapeten. Tapeterna har alla skapats av Handtryckta tapeter från Långholmens tapettryckeri. De går alla i mönster efter Johan Norrmans klassiska tapeter och det kan skvallras om att en bok utkommer om alla hans vackra tapeter inom snar framtid för tapetälskaren

Av Kristina Gyllenberg Fine Interiors Stockholm – Se fler inredningsfoton

Av Kristina Gyllenberg Fine Interiors Stockholm – Se fler inredningsfoton
Det mångfärgade kakelugnen som matchar de gammelrosa väggarna

Av Kristina Gyllenberg Fine Interiors Stockholm – Se fler inredningsfoton
Här ser vi en närbild på en utav kakelplattorna, visst är den fin?

Av Kristina Gyllenberg Fine Interiors Stockholm – Se fler inredningsfoton
Här skymtar vi en glims av några av de möbler som kommer ingå bland möbleringen på Tottieska framöver

Av Kristina Gyllenberg Fine Interiors Stockholm – Se fler inredningsfoton

Fantastiska väggfält med utsökt dekorationsmåleri har rengjorts. Tidigare gick de knappt att se innan restaureringen skedde.

Av Kristina Gyllenberg Fine Interiors Stockholm – Se fler inredningsfoton
Nog skulle herren av huset Charles Tottie blivit nöjd om han visste att hans gamla gård åter fått liv igen…

Av Kristina Gyllenberg Fine Interiors Stockholm – Se fler inredningsfoton
Foto & text av Kristina Gyllenberg