Stig in i Karen Blixens värld!

Den danska författaren Karen Blixen upplevde
dramatik och kärlek i Afrika. Men ro att skriva fann
Karen i barndomshemmet Rungstedlund. Här finns fantastiska blomsterarrangemang i Karens vilda anda, avancerat färgtänkande och minnen från Kenya.
Välkommen in bland jaktspjut och antikviteter!

Rungstedlund ligger i Norra Själland vid stranden av Öresund. Bakom själva huset breder 40 hektar mark ut sig – trädgård, äng och lund. Området är bevarat som fågelreservat, men öppet för besökare.
– Under den största av parkens bokar ligger Karen Blixen begravd, visar Catherine Lefebvre, museichef på Karen Blixen Museet som öppnades 1991.
Det var Karens önskan att få sin sista vila just här i Rungstedlund, några hundra meter in

i parken från den gård där både hennes liv och så småningom författarskap tog sin början.
Rungstedlunds egen historia börjar långt före Karen Blixen. Den vackra gården var redan på 1700-talet ett välbesökt gästgiveri med sitt strategiska läge utmed Strandvejen mellan Köpenhamn och Helsingör och med Sverige på andra sidan Öresund. Då bodde bland andra Danmarks stora nationalskald Johannes Ewald här under några år i ett av gästrummen där han också skrev många av sina verk.
– Det var just detta faktum som i Karens ögon gav hennes hem en extra dimension, berättar Catherine. Senare i livet kom hon att döpa sitt eget arbetsrum på gården till just Ewalds Rum då hon förmodade att det var just i detta rum, med utsikt över sundet, som nationalskalden hade arbetat.
Men platsens historia går mycket längre tillbaka än så, vilket bland annat bevisas av de 2 000 år gamla hällristningar som hittats i trädgården. Även detta tilltalade Karens fantasi och kärlek till huset.
Det var Karens far, kaptenen och författaren Wilhelm Dinesen som köpte egendomen 1879. Två år senare, efter giftermålet med Ingeborg Westenholz, flyttade paret dit och fick fem barn, tre döttrar och två söner. Karen kom att bo på Rungstedlund fram till 28 års ålder, bortsett från två perioder. Den första perioden var det år familjen var tvungen att lämna Rungstedlund då gården restaurerades efter en brand 1898. Den andra gången Karen lämnade Rungstedlund under en längre tid var när hon studerade konst i Paris.

Böckerna skrev hon vid sin fars gamla skrivbord i Ewalds rum. Tavlan målade Karen i Afrika runt 1923.

Karen förlovade sig med sin kusin, friherre Bror von Blixen-Finecke och flyttade 1914 till Kenya där paret skulle driva en kaffeplantage. Tanken var att det skulle bli deras nya hemland för gott. Men den 31 augusti 1931, efter 17 år i Kenya, återvände 46-åriga Karen till Rungstedlund. Från ett liv som plantageägare i Afrika till en ny tillvaro som författare i Danmark. Karen Blixens liv i Afrika skildrades med stor dramatik i Hollywoodfilmen Mitt Afrika från 1985 med Meryl Streep och Robert Redford i huvudrollerna. Filmen belönades med hela sju Oscarstatyetter, bland annat för bästa film och bästa kvinnliga huvudroll.

Karen Blixens kreativitet och estetiska sinne fick inte bara utlopp i hennes tidiga målningar och i de böcker hon senare kom att skriva. Rungstedlunds inre talar sitt tydliga språk: här bodde en kvinna vars fingertoppskänsla för färg, form och inredning skapade ett hem med en känsla och atmosfär som fortfarande, femtio år efter hennes död, är högst levande och angenäm. Ett ljust hem, strikt och ombonat på samma gång där det skandinaviska arvet blandas med afrikanska inslag till en vacker helhet. Tillsammans med den gode vännen och arkitekten Sten Eiler Rasmussen färgsatte Karen de olika rummen så att alla fick sin speciella karaktär.
– Gröna rummet som vetter mot parksidan skulle harmoniera med trädgårdens grönska medan hennes eget arbetsrum, Ewalds Rum, fick kallare färg som avspeglade den stämning sundets vatten utanför förmedlade, säger Catherine. Det var främst i detta rum, vid hennes fars gamla skrivbord, som Karens romaner tog form. Men under vintrarna, när de kalla östanvindarna blåste över sundet, blev denna dåligt isolerade del av huset för kall att författa i. Då brukade Karen flytta in i Gröna rummet som blev hennes vinterrum.
Det som gör Karen Blixens Rungstedlund så fascinerande att besöka är att de olika rummen avspeglar två vitt skilda faser av hennes liv. För precis som Karen packade ner vissa ting från Rungstedlund inför sin resa till Afrika, som silverkandelabrar, engelskt porslin, böhmiska kristallglas och mahognymöbler, så tog hon med sig sina mest kära ägodelar, essensen av hennes Afrikaår, när hon flyttade tillbaka

De långa gardinerna skulle symbolisera överflöd och rikedom.

till Danmark. På Rungstedlund samsas minnena från Afrika fortfarande med antika släktklenoder, stora mattor, skira spetsgardiner, mahognybord och möbler i Louis seize-stil samt en norsk rokokokamin från 1760. Bredvid kaminen i vardagsrummet står resekistan från Zanzibar som hon fick av sin somaliske tjänare Farah Aden. I Gröna rummet återfinns den berömda grammofonen, av fabrikatet Columbia Grafonola, som hennes stora kärlek, storviltsjägaren Denys Finch Hatton, gav henne i Afrika. Här står också hans favoritstol i rotting som Karen hade på sin farm. Och i Ewalds rum finns en hel vägg som är prydd med sköldar, spjut och andra afrikanska vapen.
Karen Blixen fick aldrig själv några barn och därmed heller inga arvingar. Hon ville säkra sitt hem för eftervärlden och lät, tillsammans med sina syskon, upprätta Rungstedlunds stiftelse i slutet av 1950-talet med en vision om att gården i framtiden skulle bli en plats för litteratur och diskussionsaftnar.

Kaminen i sirlig rokokostil tillverkades 1760 vid Hassel Järnverk i Norge.

– Under Karen Blixens år här öppnades dörrarna för upprepade besök. Middagsgästerna var många och hon bjöd ofta in unga författarkolleger att bo här och fördjupa sig i sina arbeten. Hon älskade att samtala med sina gäster och samlade dem ofta runt den öppna marmorspisen i vardagsrummet. När Karens hem blev ett museum, nästan 30 år efter hennes död, blev det möjligt att hålla hennes själ och gästfrihet vid liv, säger Catherine.
Rungstedlund har också blivit hemvist för Det Danske Akademi, en dansk motsvarighet till Svenska Akademien. En gång i månaden träffas medlemmarna i Det Danske Akademi, bland andra Suzanne Brøgger och Klaus Rifbjerg, på Rungstedlund för att äta gott och diskutera litteratur runt bordet i Karen Blixens matsal.

Det stora mahognybordet i fransk regencystil har en gång tillhört författarinnans morfar.

Och det är inte bara kultureliten som uppskattar Rungstedlund. Varje år kommer 30 000 besökare från hela världen. Karen Blixen är en världskändis och hennes hem fascinerar många.
Karens känsla för inredning visade sig även i grandiosa blomsterarrangemang som hon själv ordnade med året om. Karen gick helt enkelt ut i trädgården och samlade in vad hon hittade. Det kunde bli vilda, ibland lite galna, arrangemang med både kvistar, grönsaker, frukt och blommor.
– Och på den vägen har det fortsatt, förklarar Catherine. Vi lägger stor vikt vid de olika rummens blomsterarrangemang vars innehåll vi, precis som Karen, plockar in från trädgårdens rabatter och buskage. Ljuvliga kreationer som påminner om författarinnans gränslösa kärlek till naturen. Eller som hon själv en gång uttryckte det: ”Jag tycker att blommor i sig själva är ett av livets stora mirakel”.

Helen Olsen ansvarar för att författarinnans hem alltid är fyllt av färska blommor.

Drömde om att bli målare
Karen Blixen föds 1885 på Rungstedlund i Rungsted, Danmark. När Karen är 10 år gammal begår hennes älskade far, som hon stod mycket nära, självmord, vilket lämnar Karens mor ensam med ansvar för fem barn.
Karens kreativitet tar sig uttryck i måleri. Hon anses talangfull och kommer in på Konstakademien för unga kvinnor i Köpenhamn. Under en tid som ung är hon också student på en konstskola i Paris. Hennes måleri utvecklas dock inte. Istället förlovar hon sig med Bror Blixen-Finecke med vilken hon bestämmer sig för att åka till Kenya och där starta ett mejeri. Bror åker i förväg för att ordna med det hela, men när Karen kommer till Kenya 1914, några månader senare, har Bror i stället köpt en kaffeplantage.
Under åren i Kenya åker Karen vid flera tillfällen tillbaka till Danmark för att behandlas på Rigshospitalet i Köpenhamn för den syfilis hon blir diagnostiserad med bara något år efter att hon gift sig med Bror. Vissa källor hävdar att det var Bror som smittade henne, andra menar att hon hade syfilis redan när hon flyttade till Afrika. Kaffeplantagen blir aldrig den succé man hade hoppats på, inte heller parets äktenskap. De skiljer sig och Karen stannar kvar på plantagen. Hon träffar den brittiska aristokraten och storviltsjägaren Denys Finch Hatton och inleder en passionerad kärlekshistoria med honom. Samma år som han omkommer i en flygkrasch, 1931, tvingas Karen – efter 17 år i Afrika – att lämna farmen och återvända till Danmark och Rungstedlund där hennes mor fortfarande bor.
1934 debuterar hon med novellsamlingen Seven Gothic Tales under pseudonymen Isak Dinesen. Efter att ha skrivit flera böcker blir Karen medlem av Det Danske Akademi. Av de böcker Karen skrev på Rungstedlund fram till sin död 1962 är Min afrikanske farm från 1937 den mest kända. Den Oscarsbelönade Hollywoodfilmen Mitt Afrika med Meryl Streep och Robert Redford i huvudrollerna är baserad på boken och handlar om Karens kärlekshistoria med Denys Finch Hatton.

Karen tillsammans med sin stora kärlek som hon mötte i Afrika, storviltjägaren Denys Finch Hatton.