Hur festade vi på 1500-talet? Varför skålar vi? Den typen av frågor diskuteras under några  hotellhelger i herrgårdsmiljö, där Peder Lamm är vår guide till mathistorien. Nästa tillfälle är den 25–27 september på Bjertorp Slott, där både Downton Abbey-stämning och antikvärdering utlovas.

Hallå där Peder Lamm, ciceron i herrgårdsmiljö under hösten! Vilken är största skillnaden mellan det svenska herrgårdsköket och det brittiska under Downton Abbey-eran?

– Rätt mycket – det var ganska stor skillnad på råvarorna, man hade andra tillagningsmetoder, andra kryddningar och sätt att servera. Det brittiska överklassköket var mer påverkat av det tjusiga moderna franska köket än det svenska var. Här hemma var det mycket av den mat som vi fortfarande äter på fest. Goda sillinläggningar, inkokt lax, fasan, rådjurssadlar och glass.

Vad är det godaste du kan tänka dig att äta från 1800-talets menyer?

– Massor! På bra fester var det många rätter som gällde, mellan sex och tio rätter. Många fina recept och råvaror är bortglömda och otidsenliga som orre, tjäder eller kramsfågel, men gott var det säkert…

Vad var mindre gott?

– Det är en fråga om smak, naturligtvis. Många kalla aladåber kan nog kännas ovana för moderna smaklökar, men i herrgårdsköken serverades fin, tillagad och varierande mat, till skillnad från fattigmaten i stugorna. Där var det ju mest gröt som gällde.

Hade någon herrgård en extra duktig kock/kokerska?

– Det har jag ingen aning om. Ingen hade ju utbildad personal vid den här tiden. Ingen hade kock, det var kokerska som gällde.

För mer information www.countrysidehotels.se

 

NUVARANDE Peder Lamm guidar till det goda herrgårdslivet
NÄSTA Ett år på Ericsbergs slott