Guillaume Thomas Taraval ansvarade för rokokomåleriet i Don Quijotesalongen. François Boucher har gjort dörröverstyckena. Taklisten och dörrarna är från slottsarkitekten Nicodemus Tessin den yngres tid.

Guillaume Thomas Taraval ansvarade för rokokomåleriet i Don Quijotesalongen. François Boucher har gjort dörröverstyckena. Taklisten och dörrarna är från slottsarkitekten Nicodemus Tessin den yngres tid.

Rokoko på Stockholms slott

av claes nero Foto Kungliga Hovstaterna, Håkan Lind/Alexis daflos/per magnus persson/håkan lind/staffan johansson
Det kungliga slottet i Stockholm bjuder på fantastiska rokokoinredningar och möbler från 1700-talet. Här är några antika möbler och inredningar från slottet.

När det gamla slottet Tre Kronor brann ner 1697 tvingades det svenska kungahuset nästan starta från scratch. Ett nytt slott skulle byggas på samma ställe mitt i Stockholm, helst ganska snabbt. Det skulle vara bekvämt och praktiskt – och fyllt av vackra ting som kunde imponera på besökarna. Slottsbygget var ett högprioriterat projekt som engagerade flera kungar och en hel rad slottsarkitekter under mer än 70 år. Detta under en period när det franska kungahusets smak var den självklara inspirationskällan för hela Europa.
Bo Vahlne var under 12 år chef för Kungliga Husgerådskammaren som har ansvaret för all lös inredning på de kungliga slotten. Nu har han kommit ut med den ytterst ambitiösa och tegelstenstunga boken Frihetstidens inredningar på Stockholms Slott (Balkong förlag). Frihetstiden är perioden 1719–1772, som ungefär sammanfaller med tiden då slottet byggdes och inreddes.
Arkitekterna och överintendenterna bakom slottsbygget, Nicodemus Tessin den yngre, hans son Carl Gustaf Tessin, Carl Hårleman och Carl Johan Cronstedt och Carl Fredric Adelcrantz, har alla blivit historiska kändisar som ständigt lyfts fram. Men Bo tycker att man borde fokusera mer på de olika konstnärerna och konsthantverkarna, mästarna, som skapat inredningen.
– Under årens lopp har man funderat väldigt mycket på till exempel vilka stadspalats Carl Hårleman kan ha inspirerats av under sina resor till Frankrike. Mina närstudier har reducerat arkitekternas roll. I själva verket hade mästarna som arkitekterna anlitat ganska fria händer när det gällde många detaljer.
Som exempel visar Bo bilder på två fåtöljer som sinsemellan har ganska olika formspråk, trots att båda gjorts 1744 till kronprinsessan Lovisa Ulrikas våning i den provisoriska bostaden på Riddarholmen. En stol är fullblodsrokoko, medan den andra är senbarock. Förklaringen är att fåtöljerna, som i dag står på Stockholms slott, gjorts av två olika personer.
– Många gånger är det slumpen som avgjort hur det kommit att se ut. Fanns det vid ett visst tillfälle tillgång till en ornamentsbildhuggare som kunde skära småfigurer så blev det sådana – och i annat fall avstod man.

Den fanerade byrån levererades 1754 till kungaparets rum av den svenske snickaren Lorentz Nordin som utbildats i Paris.

Den fanerade byrån levererades 1754 till kungaparets rum av snickaren Lorentz Nordn, utbildad i Paris.

Rikssalen är ett annat tydligt exempel på betydelsen av den enskilda människans kompetens. Den stora Rikssalen skulle egentligen haft taket fullt av målningar. Tanken var att engagera en italiensk konstnär, men man lyckades inte hitta någon som var tillräckligt skicklig, ledig och samtidigt vettig i pris.
– Slottets huvudkonstnär, den gamle franske mästaren Guillaume Thomas Taraval kunde ha gjort ett bra jobb med rikssalstaket, men han hade dött. Taraval efterträddes av Johan Pasch, som inte riktigt bedömdes mogen uppgiften. Därför lämnade man taket vitt. Hellre det än dåligt målat. Det fanns ett väldigt kvalitetsmedvetande, konstaterar Bo.
De kungliga tycks inte ha påverkat inredningen överdrivet mycket. I botten fanns ett skriftligt beslut som sa att den förste slottsarkitekten, Nicodemus Tessin den yngre, fick besluta om detaljerna.

Bildhuggaren Johan Ljungs stolar var tänkta att likna Caillons stol till vänster, men kom att få ett helt annat utseende.

Johan Ljungs stolar skulle likna Caillons stol till vänster, men fick ett annat utseende.

Versailles och andra franska högreståndsmiljöer var förebild för nästan allt i Stockholms slotts inre. Slottsarkitekterna gjorde resor till Frankrike för att hämta inspiration och beställa arbeten. Ibland passade de även på att försöka rekrytera konstnärer för att jobba i Stockholm.
– Eftersom alla Europas kungahus sneglade mot Frankrike utvecklades det ett rävspel i jakten på de skickligaste mästarna. När någon kom från utlandet till det franska hovet och letade efter duktiga personer, försökte man ofta i stället leda dem till andrahandsalternativen, berättar Bo och skrattar.

I Adolf Fredriks matsal har Carl Hårleman låtit det klassiserande dominera. Takmålningen gjordes  av två italienare.

I Adolf Fredriks matsal har Carl Hårleman låtit det klassiserande dominera.

Men ibland lyckades man över förväntan. Exempelvis var Carl Gustaf Tessin väldigt nöjd när han genom att vara snabb hann engagera den skicklige målaren Jean-Baptiste Oudry framför näsan på den portugisiske kungen.
Om de franska konstnärerna som jobbade på hemmaplan fick reda på att något de skulle skapa var tänkt för det nya svenska slottet så steg priset raskt. Därför tog Carl Hårleman och hans kolleger för vana att försöka dölja vem som var slutkunden.

Den franske ornamentbildhuggaren Jean Gaspard Caillon skapade Lovisa Ulrikas audiensstol 1744.

Ornamentbildhuggaren Jean Gaspard Caillon skapade Lovisa Ulrikas audiensstol 1744.

De flesta utsmyckningsarbetena i Stockholms slott är gjorda av svenskar. För att optimera deras arbete inrättade Carl Gustaf Tessin Ritskolan där unga bildhuggare och andra konstnärer som jobbade tredimensionellt också fick lära sig att teckna.
– Det fordrades av mästarna att de själva skulle föreslå utformningen av inredningen. Sedan fick slottsarkitekten ta ställning till skisserna. Det finns exempel på att det slutgiltiga resultatet blivit annorlunda än skisserna.
Överlag var textilierna det dyraste som tillverkades för slottet. Silket var ett dyrt råmaterial och vävandet krävde mycket arbete. Inslagen av guldtråd gjorde inte tygerna billigare.
– De viktigaste faktorerna för hur slottet inreddes är ändå bekvämligheten och funktionen. Slottet är byggt för att fungera som ett hem åt en kungafamilj och för representation. Först när dessa grundbehov är uppfyllda har man börjat fundera på hur det rent dekorativa skulle utformas, säger Bo.
I slottets mest offentliga delar råder en klassisk sparsmakad stil med många kolonner. Men i representationsrummen och slottets privata delar släpps den nya franska rokokostilen loss på allvar.
– De kungliga ville ju representera med den senaste smaken, de ville inte verka ute, konstaterar Bo.

Jean Eric Rehns gravyr från 1750-talet är  baserad på en ritning av Nicodemus Tessin den yngre.

Jean Eric Rehns gravyr från 1750-talet är
baserad på en ritning av Nicodemus Tessin den yngre.

 

Kommentarer

Kommentera

Etiketter: Möbler, 1700-tal, Rokoko

Så fick den gamla gården åter liv igen

På Skansen döljer det sig en riktigt unik 1700-tals pärla, Tottieska malmgården som har genomgått en omfattande restaurering sedan år 2012, hade i helgen speciellt öppet i samband med Skansens 125års firande under tisdagen. Det finns än mycket kvar att göra med möblering och dekoration, spännande blir det att se slutresultatet då de öppnar åter i 2018. Bland […]

Kungliga Borgen ligger på Ladulåsgärdet i Stockholm.

Kalasfint på Kungliga Borgen

I den Kungliga Borgen, KARL XIV Johans luftiga empirpaviljon på Gärdet i Stockholm, har fyra antikhandlare möblerat upp var sitt vardagsrum utifrån sina egna personliga inredningsfilosofier. Resultatet ser du i augustinumret av Gods & Gårdar.

SIGER1

Samlaren på Siger

De äldsta delarna av gotlandsgården Siger byggdes på 1700-talet. Här bor Joakim Hansson, finlandssvensk konsthistoriker och antikvarie, med en unik samling antikviteter, böcker - och kakelugnar.

Hallwylska museet. i Stockholm visade i höstas en privatsamling med bland annat kaméer. De fint mejslade gestalterna som träder fram ur medaljongen är åtråvärda för samlare

5 heta smyckestrender

En kysk kamé det är nästa stora trend i smyckeskrinet. Det spår trendanalytiker. Här är fem heta smyckestips för dig som gillar antikt & vintage.

Gustaviansk bankettsoffa från 1700-talets slut tog sig till 21 000 kr hos Bukowskis.

Sköna stolar

Sköna stolar, snygga soffor, banketter och taburetter. Hetast bland antika sittmöbler är bergèren och baljfåtöljen.