lammbild

Mäklarens vardag – del 1

Det tarvar fler exempel för att visa min vardag (den här bloggen kommer fortsättningsvis vara fylld av sådana här exempel). I våras. I början av maj närmare bestämt var jag fortfarande på kryckor.

De var inte leriga än då. Men de blev blodiga. Nu hoppas jag ni inte slutar läsa för att det blir lite läskigt. Det blev plötsligt dags för vår första lamning på Åsby Gård. När man betäcker tackorna i slutet november så kommer det lamm i början av maj.

Vi var trots vetskapen om detta inte riktigt förberedda på att detta även skulle gälla oss. Vi hade läst i böcker och pratat med kunniga men plötsligt började en tacka skrika i sin förlossning. Under några dagar spenderade vi dagar och nätter i fårhagen för att hjälpa de svarta små ulltottarna till världen. Vi klarade tyvärr inte alla. I en svår förlossning tappade vi två lamm och en tacka. Betsy är inte med oss längre.

En natt skulle lilla Pontus födas. Hans mamma var trött, förlossningen drog ut på tiden. Maken gick till slut och la sig men jag stannade kvar i tältet vi har för fåren. Frosten kom. Iförd kryckor och dunkläder var jag med och drog ut lilla Pontus i framklövarna i sista krystningen. Jag grät lyckotårar och hjälpte den trötta tackan att göra rent honom med lite halm och stötta honom.

Jag stannade flera timmar tills jag förnöjt såg att han började dia. Lammen måste få i sig den första råmjölken under de första timmarna för att överleva. Jag somnade där på halmen intill fåren. I frosten. I gryningen vaknade jag och såg att mina kryckor låg bredvid. Med blodstänk på.

 

"Pontus"

Det här är lammet Pontus.

Fåren njuter klorofyll

Fåren njuter klorofyll.

Kommentarer

Kommentera

Etiketter: