Årsta slott har salar sprängfyllda av kulturhistoria. På 1800-talet, då det var författarinnan Fredrika Bremers hem, stod litteraturen i centrum, i dag är Årsta Slott ett levande och tillgängligt kulturhus som speglar trakten och en del av Sveriges rika historia.

Årsta slott har salar sprängfyllda av kulturhistoria. På 1800-talet, då det var författarinnan Fredrika Bremers hem, stod litteraturen  i centrum, i dag är Årsta Slott ett levande och tillgängligt kulturhus som speglar trakten och en del av Sveriges rika historia.
Den forna ägaren Gustaf  Cedergren gjorde en stor  ombyggnation på 1910-talet då interiören gavs olika historiska  stilar. Det som främst återstår av den ursprungliga inredningen  är det ståtliga trapphuset.  Balustraden har dock renoverats och ny kalksten har lagts in.

Det nuvarande slottet uppfördes på 1660-talet av Claes Hansson Bielkenstierna och hans hustru Barbro Åkesdotter Natt och Dag. Årsta ärvdes sedan via giften av släkterna Kurck, Soop och Fleming tills det inköptes av Fredrika Bremers far. En stor ombyggnation genomfördes på 1910-talet och då gavs interiören olika historiska stilar. Det som främst återstår av den ursprungliga inredningen är det ståtliga trapphuset. Balustraden har dock renoverats och ny kalksten har lagts in.

 

Salongen är slottets vackraste rum och här fick Fredrika Bremer och hennes systrar lyssna till faderns högläsning ur historiska verk och lära sig språk och litteratur. De lärde sig också att spel, dansa, sjunga, teckna och handarbeta, något som den tidens borgerliga kvinnor förväntades kunna.

Salongen är slottets vackraste rum och här fick Fredrika Bremer och hennes systrar lyssna till faderns högläsning ur historiska verk och lära sig språk och litteratur. De lärde sig också att spel, dansa, sjunga, teckna och handarbeta, något som den tidens borgerliga kvinnor förväntades kunna.

 

I salongen i Fredrika Bremer-våningen står ett sällsynt flöjtur med orgelpipor i spelverket. Uret är tillverkat av den kända orgelbyggaren Pehr Strand (1758–1826). Än i dag hörs musiken från spelverket. De vackra vävda tapeterna  med naturalistiska  motiv tillverkades  på 1800-talet.

I salongen i Fredrika Bremer-våningen står ett sällsynt flöjtur med orgelpipor i spelverket. Uret är tillverkat av den kända orgelbyggaren Pehr Strand (1758–1826). Än i dag hörs musiken från spelverket. De vackra vävda tapeterna med naturalistiska motiv tillverkades på 1800-talet.

 

 

Sängalkoven är inredd med en nyrokokosäng från tidigt 1900-tal, dekorerad med keruber.  Takkronan är från 1700-talet. Golven är i original, taklisterna är tillverkade i gustaviansk stil. Efter väggarna står vackra 1800-talsstolar klädda med gyllenläder.

Sängalkoven är inredd med en nyrokokosäng från tidigt 1900-tal, dekorerad med keruber. Takkronan är från 1700-talet. Golven är i original, taklisterna är tillverkade i gustaviansk stil. Efter väggarna står vackra 1800-talsstolar klädda med gyllenläder.

Salongen med den röda 1800-talsmöbeln och knyppeldynan  var författarinnans skrivkabinett. Här hade hon utsikt över bördiga fält, lundar och skog. Allt hörde till godset. Tebricka med kopp, porslinsfat och Fredrika Bremers medicinglas, som hon alltid hade med sig under sina resor.

Salongen med den röda 1800-talsmöbeln och knyppeldynan var författarinnans skrivkabinett. Här hade hon utsikt över bördiga fält, lundar och skog. Allt hörde till godset. Tebricka med kopp, porslinsfat och Fredrika Bremers medicinglas, som hon alltid hade med sig under sina resor.

Banbrytande pionjär

Fredrika Bremer föddes i en rik familj i Åbo 1801. Den politiskt osäkra situationen i Finland gjorde att fadern sålde sina egendomar och flyttade med familjen till Sverige 1804. Redan tidigt i tonåren började hon skriva prosa som framfördes vid familjehögtider. När fadern dog 1830 var systrarna Bremer ogifta och omyndiga och därför blev den äldste brodern förmyndare. Slösaktigt spenderade han flickornas arv tills Fredrika Bremer fick nog och ansökte hos kungen om att bli myndigförklarad. Detta nekades. Romanerna Familjen H och Presidentens döttrar utgör stommen i hennes romankonst. De skildrar döttrar i patriarkaliska familjer. Budskapet i Fredrika Bremers samtliga familjeromaner är den ogifta kvinnas rätt att bli myndig. Först 1858 ändrades lagen så att alla kvinnor från 25 år blev myndigförklarade.I boken Hertha driver Fredrika Bremer kvinnosaksfrågan längre och att kvinnor och män skulle ha lika rättigheter. Hertha var banbrytande för rösträtten. Läs mer på www.fredrikabremer.net.

 

Läs också:

Lustslottet Liselund

Vårdröm på herrgården Nygård

1700-tal på Wiaholm

 

 

 

 

 

NUVARANDE Besök Fredrika Bremers Årsta Slott
NÄSTA Se kungliga klockor på Slottet