, fritt efter en förlaga målad av de tyska konstnärerna Johann Klein och Johann Fourchert. Ryktet om den förbjudna staden nådde Europa via Ostindiska kompaniet. På tapeterna syns bland annat en mandarin, en herreman med mycket långa naglar, vilket var ett tecken på att han inte behövde arbeta. När familjen Bielke bodde på Tureholm stod ett biljardbord i Papegojrummet.

Det omtalade papegojrummet med tapetmotiv från den förbjudna staden i Peking.

Filmslottet Tureholm

av Gill Renlund Foto Ingalill Snitt
I Sörmland ligger det bedårande slottet Tureholm. Här bor numera  tre generationer av familjen Bonde. Det var också här, i Papegojrummet, som Ingmar Bergman spelade in filmen Den goda viljan.
Fastighetens första kända ägare  var Niklis Gädda som levde under senare delen av 1300-talet.

Lång tid kallades gården för Gäddeholm, det var först 1761 som namnet ändrades till Tureholm.

I närheten av Trosa ligger Tureholm, en av landets mest magnifika slottsanläggningar med sina vackra väggmålningar och kineserier. Här får man känslan av att befinna sig i en annan värld där tiden stått stilla. Inte undra på att Ingmar Bergman lånade miljön i Papegojrummet till filmen Den goda viljan. Inspirationen till filmen fick regissören av sin fars livsöde.
– En kuriositet är att Ingmar Bergmans far, prästen Erik Bergman, konfirmerade min mamma, vigde mina föräldrar och döpte mig, berättar Christer Bonde som bor här med sin hustru Eva.
De äger slottet tillsammans med dottern Maria och hennes make samt Christers svåger.

Målningar av Pasch i kungsalen.

Den gula salongen restaurerades på 1920-talet. Ebba beundrar Delftvaserna.

På slottet finns en hel del möbler som är arvegods från Christer farfar. Han köpte Tureholm 1935 sedan han hade avyttrat Hässelby slott.

– Hässelby hotades av expropriation och farfar fick endast 30 öre per kvadratmeter när han sålde, berättar Christer. Han flyttade aldrig hit till Tureholm så huvudbyggnaden stod tom fram till 1946 då mina föräldrar, Torkel och Britta, erbjöds att bo här sommartid.

Antika målningar av kungligheter.

Kungsalens målningar är inte signerade men tros vara utförda av Lorenz Pasch d.ä.

Britta arbetade då på franska skolan och Torkel var civilekonom på Reuters rederier. De bodde i en tvåa i Stockholm.
– De har berättat att de var lite förskräckta över att Thureholm var så stort.
Det bedrevs jordbruk på gården med många anställda men huvudbyggnaden och parken var nedgångna. I huset fanns nästan inga möbler och i köket fanns inte ens en kastrull.
– Det var precis efter kriget och nog inte så lätt för ett ungt par.

MER LÄSNING: ”Vi sålde villan och köpte ett slott”

Golvets röda färg beror på ett misstag i expedieringen då Torkel och Britta fick fel fernissa.

Väggmålningar med scener ur Vergilius Aeneiden och Homeros Iliaden och Odysséen.

Efterhand kom Britta och Torkel att trivas  mycket bra på Tureholm. De möblerade upp slottet med arvegods och sådant som de hittade och köpte på auktion. Torkel tog också väl hand om parken och återställde den till ett fint skick.
– Som barn tillbringade jag om min syster Charlotte många härliga sommarlov här, minns Christer. Vi hade roligt, lekte kurragömma och grillade korv i porslinsköket.

Porslinskök och familjen Bonde på Tureholm.

Maria har vuxit upp på Tureholm. Nu bor hon själv med sin familj på slottet. Hennes föräldrar, Christer och Eva Bonde, bor också på gården.

Christer drömde om att bli agronom och att  bo på Thureholm. Den önskan gick i uppfyllelse 1970 då Christer tog över driften av godset. Christer och Eva har bott permanent i västra flygeln sedan 1971. Där har deras barn vuxit upp och dottern Maria har också valt att bo här med sin familj.

 

Kommentarer

Kommentera

2CF050767

Njutbart lantliv på Hornsunds gård

För mer än ett kvarts sekel sedan lämnade Madeleine och Carl Gustaf Mörner storstaden för Hornsunds gård. Här lever de som landsbygdsbor med hjärtat där naturen och friheten finns. Res med Gods & Gårdar – upplev Skottland i höst Det kan vara svårt att motstå frestelser. När Madeleine kom till Hornsunds gård i mars 1985 […]

Hjuleberg_01

Danskt arv på Hjuleberg

På godset Hjuleberg är det danska släktskapet väl synligt i både konst och arkitektur.

Jordberga fick sitt barockinspirerade utseende 1906 med hjälp av den danske arkitekten Glaesel. Till höger: Idéerna är många, men till en början är det viktigast för Carl-Adam och Marie att sätta sig in i den nuvarande verksamheten.

Nya tider på Jordberga

Inte ännu, men snart. På Jordberga gods i Skåne ska Otto och Catherine von Arnold lämna över stafettpinnen till äldste sonen Carl-Adam med fru Marie – ett generationsskifte som präglas av såväl traditioner som nytänkande.       Kommentarer Kommentera

1IMG_9509

Titta in i skånegården som det tog 25 år att färdigställa

Den gamla fyrlängade skånegården var i princip i spillror. Under ett kvarts sekel har Lena och Henrik Hellberg skapat ett charmigt och välkomnande hem byggt på kunskap och gediget hantverkskunnande. Prenumerera på Gods & Gårdar! Ett kvarts sekel, det är 25 år. Så lång tid har det tagit för Lena och Henrik att få sin […]

Huvudbyggnaden uppfördes 1772–73 av Carl Johan Ridderstolpe efter ritningar av Johan Sebastian af Uhr.

En dag att minnas på Fiholm

När Ninna och Christian Ivarsson skulle gifta sig var det naturligt att ha bröllopet på hennes släktgård Fiholm vid Mälarens strand. Det blev en oförglömlig dag.