• Sparrisskörd på Fredrikslund. Mangårdsbyggnaden från 1899 är ritad av Fredrik Lilljekvist, som även ritat Dramaten.
  • Vorstehn Carrie håller uppsyn over ägorna. Hallen präglas av den nationalromantiska andan från tidigt 1900-tal.
  • Matsalen med mörka väggpaneler och geometriska stuckaturer i taket. Gardiner sydda av tyg från Rubelli.
  • Salongen intill matsalen, i ljus empirstil. På kakelugnen står en byst av änkedrottning Josefina.
  • På verandan har teservisen dukats fram. Fredrikslund ligger i ett grönskande naturreservat.

Gård med egen sparris

Av Kerstin Hermelin Foto Pernilla Sjöholm
På Fredrikslunds gård i Uppland blir det ingen sommar utan egenodlad grön sparris och söta jordgubbar. Här bor Agneta och Gustaf Olsson som både förvaltar gårdens historia och skapar nya traditioner.

Från matsalen på Fredrikslunds gård kan man blicka ut mot uråldriga ekar som tronar i gröna hagar. Fonden består av en glimrande fjärd där solens strålar reflekteras i Mälarens vågor. Ibland händer det att brudpar gifter sig här under den bara himlen, med korna som publik. Soliga söndagar kommer familjer med barn hit och dukar upp picknickkorgen under ekarnas väldiga kronor. I korgen finns säkert en eller två askar med solmogna jordgubbar, nyplockade från odlingarna på Fredrikslunds gård. Det var i början av 1980-talet som Gustaf Olsson började förvalta Fredrikslund gård, beläget någon mil söder om Uppsala. Några år senare tog han och hustrun Agneta över arrendet på Fredrikslund och den tillhörande granngården Kungshamn. Agneta och Gustaf har sina rötter i Östergötland respektive Skåne, men tack vare tips från goda vänner som bor i trakten, fick de upp ögonen för Uppland. I dag bor paret på gården medan deras två barn, Frida och Magnus, är utflugna sedan några år tillbaka. Frida är verksam som agronom och sonen Magnus studerar i Uppsala. Husets interiör präglas av en nationalromantisk anda, populär kring förra sekelskiftet. Hallen öppnar sig delvis ända upp i taknocken. På väggarna hänger hundraåriga jakttroféer.
– Det är minst sagt en utmaning att damma av dem, förklarar Agneta leende.
Det mörka trätaket med geometriska former, liksom de mörka väggpanelerna i matsalen är typiska tecken på den stil som rådde i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. Det nuvarande huset stod färdigt 1899 och ritades av arkitekt Fredrik Lilljekvist, som även har ritat Dramaten. I matsalen sticker en kakelugn ut med sin starka turkosa färg.
– Det var en vanligt förekommande färg vid förra förra sekelskiftet, säger Angeta.
På väggen hänger vackra ostindiska tallrikar och vid ena rumsgaveln står ett gediget barockskåp. Matsalsstolarna i ek kring det stora bordet går svensk rokokostil. På matsalsbordet har porslin från Hackefors, familjens silverbestick och lejongula tygservetter placerats ut.
– Matsalen kommer väl till användning, både vid stiftelsens styrelsemöten och vid trevliga middagar, säger Agneta.
Glasdörrarna i matsalen står på vid gavel ut mot sjön och verandan som ligger på baksidan av huset. Agneta dukar fram teservisen i engelskt benporslin med rosor på, som hon är återförsäljare av i Butiken på landet som hon driver på gården Här kan man njuta av te med dopp samtidigt som man blickar ut mot Mälaren. I en annan närliggande sal präglas inredningen av den ljusa empirstilen. I fönstren hänger tunna voilegardiner och på bordet står en silvervas fylld med pastellrosa brudslöja. Även från den här salen har man utsikt mot Mälaren, trädgården och fälten där potatisen odlas.
– Jag skulle gärna ägna mer tid åt trädgården, men i dagsläget är det svårt att hinna med allt, säger Agneta. Tills vidare får det vara stora klippta gräsytor, det är också fint.
På bottenvåningen ryms även ett bibliotek, musikrum, arbetsrum samt pärlspontade serveringsgångar och så köket förstås. Fredrikslund, Kungshamn och Krusenberg är tre granngårdar som alla kom i familjen Cederströms ägo 1840. När Carl Emanuel Cederström gifte sig med Theresine af Ugglas från Forsmark fick Theresine de tre gårdarna i gåva av sin far.
– Theresines mor var målande konstnär. Theresine af Ugglas ärvde den konstnärliga ådran och illustrerade bland annat barnböcker, berättar Agneta.
Theresines och Carl Emanuels äldste son Carl började arrendera Fredrikslund samma år som han gifte sig med hovfröken Anna Skjöldebrand. De fick tre barn, Charlotte, Rudolf och Anna. Dottern Charlotte utbildade sig till sjuksköterska, Anna till lärarinna och Rudolf verkade som konservator och chef för livrustkammaren i Stockholm. Charlotte, med sin sjuksköteterskeutbildning, tog hand om sina gamla föräldrar och som tack ärvde hon Fredrikslund. Syskonen Anna och Rudolf delade på granngården Kungshamn, men Rudolf köptes snart ut av Anna. Rudolf bosatte sig i stället i Stockholm där han gifte sig. Anna vurmade för naturen, gårdarna och dess historik. 1940 bildade hon en stiftelse av Kungshamn till minne av sin far, Stiftelsen Frih CC minne. Stiftelsens ändamål är att i naturvårdande syfte bevara ett stycke mellansvensk kulturbygd. År 1947 skänkte systern Charlotte Fredrikslund till samma stiftelse som än i dag äger gårdarna. Bägge systrarna levde och verkade på sina respektive gårdar, men förblev ogifta och barnlösa. På Fredrikslund står tiden aldrig stilla. Agneta och Gustaf har många järn i elden. Butiken på Landet, som ingår i ett butikskoncept med butiker i Sverige, Finland och Norge tar mycket av deras tid. Här erbjuds allt från klassiska oljerockar, stövlar och väskor i brittisk stil till vackra festkläder.
– Det var en stor satsning och ny utmaning för oss att ge oss in i modevärlden och allt vad det innebär med inköp, moderesor och marknadsföring, säger Agneta. Att driva klädesbutik kräver koll på allt från trender till det administrativa.
På senare år har de satsat ytterligare och byggt ut butiken till förmån för klassiska inredningsdetaljer och presenter, samt en avdelning med närproducerade delikatesser. Här säljs gårdens eget kött, potatis, sparris och jordgubbar beroende på säsong. På hyllorna står också förädlade Fredrikslundsgubbar i form av jordgubbssaft och marmelad.
-– Vi har haft jordgubbsodlingar i 26 år och vi odlar traditionella gammelsvenska sorter som ’Glima’, ’Polka’ och ’Corona’, berättar Gustaf.
Jordgubbarna säljs färdigplockade.
– Jag tröttnar aldrig på jordgubbar, säger Gustaf. Fast jag har hållit på i så många år smakar jag alltid på några stycken när jag är ute bland odlingarna.
Under en studieresa till Tyskland kläckte Gustaf idén om att börja odla grön sparris.
– Vi har en sparrisplanta som funnits på gården i över 50 år. Jag tänkte att eftersom den har klarat sig i alla år, så borde väl fler plantor kunna trivas här.
Paret köper in och planterar tvååriga plantor. Efter ytterligare två år är det dags att börja skörda. När sparrisen är lite drygt tjugo centimeter ovan jord skärs den av och buntas ihop.
– Det är tidskrävande att plocka sparris, berättar Gustaf, men det är en populär primör som lockar hit många besökare.
Utöver butiken och grönsaks- och bärodlingen, bedrivs även spannmålsodling och nötköttsproduktion på gården. Djuren håller de omgivande landskapen öppna. Agneta är intresserad av historia och var en gång i tiden på väg att utbilda sig till arkeolog.
– Det är roligt att förvalta huset, säger hon, och visar historiska dokument som hon sammanställt.
Samtidigt som minnen bevaras och historia förvaltas, skapar paret nya traditioner på sin gård, som exempelvis sparrisodlingen.

Agnetas lena sparrissoppa är en delikat förrätt. Recept här intill.

Agnetas lena sparrissoppa är en delikat förrätt. Recept här intill.

Kommentarer

Kommentera

Snön har lagt sig tung över landskapet i Garpenberg och inne på slottet pågår intensiva förberedelser inför adventsfirandet. Arkitekt Carl Christoffer Gjörwell ritade bruksherrgården 1801.

Advent i Garpenberg

I Garpenberg skålas det i såväl glögg som champagne när första advent firas. Julen ska vara en glamorös helg, anser Cilla och John Sandh, som gärna bjuder på fransk mat i de eleganta salongerna. Kommentarer Kommentera

Huvudbyggnadens entré har försetts med eleganta kolonner och en vacker balustradterrass tillhörande stora salongen på övervåningen.

Älvsjö gård – dramatik, död och gustaviansk glans­

Omgärdad av storstadens trafikådror vilar en skärva 1700-tal på kullen i Älvsjö. I nära 200 år var detta, då natursköna, gods sätesgård för familjen Lagerbjelke. Tack till Ostindiska kompaniet, Östermalms antikmarknad och Stockholmsmässan. Kommentarer Kommentera

På Hellekis säteri ordnas julmarknad 27-29 oktober 2017.  Foto Svenska slottsmässor

19 stämningsfulla julmarknader på herrgårdar och slott 2017

Nu stundar bråda dagar på slott och herrgårdar! Runt om i landet förbereds för härliga julmarknader i historiska miljöer. Glöggen kryddas, godsaker packas upp och salar pyntas när julmarknaderna står för dörren. Under sena oktober och in i december finns det många att besöka runt om i landet. Här nedan ger vi er ett axplock […]

Stilrena och urgamla Västanå slott lockar besökare från hela världen. Sedan 1785 har slottet varit i samma släkts ägo. Catharina och Fredrik von Otter håller traditionen vid liv och trivs bra med livet som slotts-, hotell-, och restaurangägare.

Skönt slottsliv vid Vättern

Catharina och Fredrik von Otter bor i karolinergården Sandvik och driver Västanå slott utanför Gränna. Västanå är inte bara ett stilrent stenslott från 1500-talet, det är också Sveriges första slottshotell. Upplev Västanå tillsammans med Gods & Gårdar och Peder Lamm, klicka här.     Kommentarer Kommentera

Gårdsfasaden domineras av en bred risalit krönt av ett gavelfält samt av en kraftig tandlist som framhäver takbandets linje. Till höger: Rummen ligger vackert i fil och de eleganta färgvalen och mattorna gör ­gården hemtrevlig. Kaffebordet är dukat i den stora salen. De vackra blommorna kommer från gården.

Stilpärla i skärgården

På Korpo gård i Åbolands skärgård möts gustavianer, finska frihetskämpar och familjen Wahe-Rohrbach. Tuulikki och döttrarna Gesa och Kira ger gården nytt liv med hängivenhet, hästar och kalas i historisk miljö. Kommentarer Kommentera