Smakrikt på Löfsta säteri.

Smakrikt på Löfsta säteri.

Här huserade Cajsa Warg

av anncatrin rosenqvist & mona ryberg nordgren foto thomas hjertén
Som unga flyttade Bo och Agneta Heine Ivgren till Löfsta Säteri som de omsorgsfullt har rustat upp. Här har maten alltid varit viktig. På 1700-talet stod Cajsa Warg i köket och i dag producerar gården ostar av högsta kvalitet.
Det som ursprungligen var jungfrukammare  är i dag en välkomnande matsal.

Det som ursprungligen var jungfrukammare är i dag en välkomnande matsal.

Bara några mil från betong och tunnelbana i centrala Stockholm ligger Vallentuna med gröna böljande fält, stora skogar, glittrande sjöar och åkrar. Det här är en trakt med anrika gårdar som vittnar om vår rika svenska kulturhistoria. Löfsta Säteri med sina kvadratiska flygelbyggnader och sin brokiga historia är en sådan gård.

Hit flyttade Bo och Agneta Heine Ivgren 1976 med sina två barn, då elva och åtta år gamla. Agneta minns hur de kom över gården. Bos föräldragård i Småland hade exproprierats, och i och med detta fanns det lite pengar att spendera.

I kakelugnens värmeskåp ställde förr husjungfruarna in middagsmaten från köket en trappa ner.

I kakelugnens värmeskåp ställde förr husjungfruarna in middagsmaten från köket en trappa ner.

– Jag såg en pytteliten annons i tidningen om ett jordbruk till salu som hette Löfsta Säteri. På den tiden kunde man inte köpa en jordbruksfastighet om man inte var lantbruksutbildad, förklarar Bo som tack och lov hade studerat agrikultur innan han började sin militärtjänst och så småningom blev stabschef och överste.

– Vi köpte gården, såg till att den renoverades och skötte jordbruket plus våra vanliga jobb och familjen samtidigt, berättar Bo.

I stora salen står det värmländska golvuret med sin gyllene ornamentering och ovanliga benparti.

I stora salen står det värmländska golvuret med sin gyllene ornamentering och ovanliga benparti.

Agneta minns att de fick blandade kommentarer när de hade köpt gården.

– En del tyckte att vi var helt från vettet. Någon kände till stället och menade att det var rena skräpet, förutom att det var ett bra svampställe. Men en gammal dam som på den tiden bodde i grannhuset till gården, hon var nöjd. ”Äntligen kommer det en major till Löfsta igen, då blir det äntligen lite ordning”, sa hon. Då visste vi inte vad hon menade, men nu när vi kan historien om säteriet så vet vi att hon talade om major Julius von Sass som kom från Finland på 1820-talet med hustru, fosterdotter, betjänt och fyra mamseller.

Spegeln och bordet i empirstil kommer från Agnetas morföräldrar och passar bra tillsammans med stolarna från Porla Brunn.

Spegeln och bordet i empirstil kommer från Agnetas morföräldrar och passar bra tillsammans med stolarna från Porla Brunn.

Agneta och Bo drev tillsammans gården som omfattar över 200 ha och 20 hus, med bara en anställd. Det var sådd och skörd av alla fyra sädesslagen, 120 köttkor, tjurar och ett 60-tal får.

– Nu efteråt tänker jag ibland på vilken fruktansvärt massa arbete det var. Men det gick. Man var ung och stark och entusiastisk på den tiden, säger Bo.

Men efter fyra år av tungt arbete tog de beslutet att arrendera ut marken och i stället satsa på gårdsbyggnaderna. Ett beslut som de är nöjda med i dag, när mangårdsbyggnaden står vacker och pietetsfullt renoverad och övriga byggnader också är i gott skick. I dag har sonen Claes med familj tagit över skötseln av gården och utökat den med ett gårdsmejeri.

Löfsta säteri har genom åren varit hem åt fler officerer än Bo och major Julius von Sass. Här har även fältmarskalken Bernt Otto Stackelberg bott. Han kom till Löfsta under andra halvan av 1700-talet och sägs ha varit en karismatisk och matglad man som både var gourmet och gourmand.

Mangårdsbyggnad från 1600-talet.

Mangårdsbyggnad från 1600-talet.

Cajsa Warg var anställd som mamsell hos familjen Stackelberg och det är därför mycket troligt att den kända kokboksförfatarinnan huserat i Löfstas kök. Hennes bok från 1755, Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber, hör i alla fall hemma här och inspirerar dagens ägarpar.

Läs också – paret som flyttade till landet och öppnade antikaffär

Att gården är producent av lagrade och smakrika kvalitetsostar binder samman gårdens historia med nuet på ett självklart sätt.
– Förhoppningsvis blir vi en familj i historien som gjort något bra för Löfsta, säger Bo. Det är väldigt roligt att vår son fortsätter att driva gården och bevara arvet.

Kommentarer

Kommentera

lasarundersokning

Välkommen till oss på Gods & Gårdars redaktion – vi vill höra vad som inspirerar dig

Vill du komma och träffa oss på Gods & Gårdars redaktion och prata om vad som inspirerar dig och hur du tänker kring inredning och ditt hem?

Carl-Jan2

Följ med på herrgårdshelg med Gods & Gårdar och Carl Jan Granqvist

Den första Gods & Gårdar-helgen med Carl Jan Granqvist på Saxå bruk (7–9 april) blev snabbt fullbokad. Nu kan vi erbjuda samma program vid ytterligare ett tillfälle, den 28–30 april. Njut underbara måltider, se Alfred Nobels hem och besök Carl Jans andra herrgård, Stadra. PROGRAM – HERRGÅRDSHELG MED GODS & GÅRDAR FREDAG 28 APRIL 15.00–18.00 […]

Carl Jan Granqvist

På besök hos Carl Jan Granqvists älskade Saxå

För drygt 30 år sedan köpte Carl Jan Granqvist Saxå herrgård, som 
han så långt som möjligt återställt till dess ursprungliga karaktär 
från tidigt 1800-tal. Hit till stillheten i de djupa Bergslagsskogarna 
återvänder han så ofta han kan från alla engagemang. Läs också: Segersjö – släktgods med stolta anor Han kommer susande från Stockholm, i […]

gimo-001_300ppi

Följ med på våra herrgårdshelger!

Vill du uppleva det lustfyllda herrgårdslivet? Njuta av mat, vin och kåserier av Peder Lamm? Då kan vi rekommendera vår unika Gods & Gårdar-helg, som arrangeras vid tre olika tillfällen i höst.

Lille Ulefors i Telemark har gustavianska influenser.

Drömmen om herrgården blev sann

Som barn tyckte Per Ove att huset på höjden var spännande. Att han flera år senare skulle flytta han hit med sin fru Anemone hade han aldrig vågat drömma om. Här är Lille Ulefos i Telemark, en norsk herrgård med gustavianska influenser.