• Prinsessornas kokbok bland keramik och tenn. Till fest tar Birgitta fram antikt porslin, kristallglas och silver.
  • Birgitta älskar att ha gäster och bjuda på mat. Här ostar från Normandie; Galet d’Albatre, som rullats i aska, och Camembert.
  • Hemmet är välkomnande och charmigt. Cavalier king charles spanieln lystrar till namnet Gatsby.
  • Böcker om konst, musik och trädgård trängs i hyllorna. Fotografiet visar Birgittas farföräldrar, hennes far och hans systrar.

Hus med fransk-svensk charm

Av Helena Höjenberg Foto Ingalill Snitt
Efter nästan 40 år i kulturens tjänst drog sig Birgitta Egeström-Rabot tillbaka till Normandie. Men inte för att vara sysslolös, med en färsk examen i kinesiska fortsätter hon att verka för kulturella utbyten.

Två badrum, tre sovrum och max två timmar från Paris. Det var önskelistan när Birgitta Egeström-Rabot började leta hus för femton år sedan. Hon stortrivdes med arbetet på det svenska kulturcentret i Paris, men behövde gräs mellan tårna. Snart hittade hon ett prästboställe från 1750, bakom kyrkan i byn Neville några kilometer från havet i Normandie. Hon tvekade inte, även om det var ett stort steg att ta.
– Från början letade jag efter hus tillsammans med min man, René, och han älskar södra Frankrike. Men inga objekt jag hittade där tilltalade honom. Till sist gav jag upp och bestämde mig för att köpa ett hus själv. I början var René lite stött i kanten, men det gick över och nu gillar han att vara här.
Efter stor renovering och 35 nya kvadratmeter fick huset fyra sovrum och ett ovanligt rymligt och ljust vardagsrum på nedre botten med utgång till terrass och trädgård. Den gamla delen är gjord i lokal fackverksteknik och nybygget har konstruerats så att det smälter in. Interiören är en underbar fransksvensk blandning, dels kärt arvegods från Birgittas familj med rötter i Tranås och Flen, dels ting som hon samlat på egen hand. Allt gör sig mycket bra tillsammans med de karaktäristiska korsvirkesbjälkarna i taket och på väggarna som inte målats mörkbruna på klassiskt vis utan ljust gråa. Resultatet för tankarna till svenskt 1700-tal och känns harmoniskt, elegant och charmfullt. Och intellektuellt, förstås. För bokhyllorna från golv till tak i vardagsrummet skvallrar om ett stort intresse för skönlitteratur, konst, musik och trädgårdsskötsel.
– Jag är så lycklig här, varje dag är som en present. Att vara omgiven av landsbygd och att åka längs gula rapsåkrar och blåa linodlingar, det är underbart. I början var jag så glad att jag vinkade till alla traktorer jag mötte!
Vägen till Frankrike började i Tranås. Charles Aznavours sånger hördes i radion, vilket gav ett speciellt skimmer åt lektionerna i det franska språket. Paris hägrade och Birgitta antogs som stipendiat på handelskammaren i den franska huvudstaden1967. Efter sex månader skulle hon åka hem, men en tjänst blev ledig i Sverigehuset och pappa hemma i Kalmar sa: ”Stanna du ett år till, det är bra för språkstudierna.” Han anade nog inte hur rätt han skulle få när det gällde språkfärdigheterna, för snart träffade Birgitta René och kärlek uppstod. Svenska institutet blev hädanefter hennes arbetsplats.
– När jag började uppmärksammades ”den svenska modellen” och folkhemstanken i Frankrike, men få visste något annat om det lilla landet i norr. Vilken skillnad mot idag!
Birgitta menar att vårt gustavianska arv har varit avgörande för profileringen av Sverige. Den magnifika utställningen Solen och Nordstjärnan som belyste Frankrike och Sverige under 1700-talet visades 1993 på Nationalmuseum i Stockholm och ett år senare i Paris där den gjorde dundersuccé. Karl Lagerfeld kom för att titta och inspireras och inredningsmagasinet Elle Decoration gjorde sida upp och sida ner med gustavianska interiörer.
– Den gustavianska kulturskatten öppnade dörrarna för svensk design, jazz och Carl von Linné. Nu är det Strindberg och maten som står i fokus, säger hon.
Under några år på 1990-talet fick Birgitta möjligheten att bli förflyttad till USA och gick samtidigt på Boston College of Communications. Hon tycker om amerikansk litteratur och hennes kandidatuppsats i engelska handlade om författaren, arkitekten och trädgårdsfantasten Edith Wharton. Och namnet på Birgittas hundvalp, Gatsby, är förstås en blinkning åt Scott Fitzgeralds romanfigur. Under senare år har ett annat fjärran land hamnat i förgrunden, nämligen Kina. Det började med att Birgittas mamma och syster gick bort med kort mellanrum. Allt kändes mycket tungt. Då övertalades hon av en svensk väninna som arbetade i Peking att komma dit.
– Det var som en förälskelse. Jag gick runt i staden och allt fascinerade mig. Gamla människor och unga, alla var så vänliga. Jag som älskade mitt arbete började plötsligt planera för min pension.
Det väckte stor förvåning bland Birgittas arbetskamrater, men hon ville verkligen lära sig språket för att komma närmare den kinesiska kulturen och hon insåg att det skulle bli svårt och kräva ett heltidsengagemang.
– Det var en fredag då jag gick i pension och på måndagen efter hade jag flyttat hit till huset i Normandie och satt på min första föreläsning på universitetet i Le Havre, drygt en timmes bilresa härifrån. Fyra år senare fick jag min master i kinesiska.
Birgitta tycker om att lära sig nya saker. Snart väntar en kurs i konfucianskt tänkande.
– Det berikar verkligen livet, säger hon. Det är aldrig för sent att ta steget. Att förälska sig i ett land och en kultur är speciellt. Jag är svensk och det har varit en lycka att få arbeta för Sverige. Det har hållit kvar min identitet och jag är också glad över att ha överfört den svenska kulturen till min son, Jean François. Han talar svenska lika bra som franska. Det har alltid varit viktigt för mig. Han skulle egentligen bli advokat, men ägnar sig, precis som jag har gjort, åt att sprida kultur i världen. Men inte den svenska utan den franska. Jag kan känna igen mig i hans tankegångar.
Förra sommaren gifte sig Jean François med sin Emilia, i Nevilles kyrka, och efteråt drack det festklädda följet champagne i trädgården. Den dagen går förstås till hävderna. Trädgården är för övrigt precis lagom stor för att Birgitta och René ska kunna sköta allt själva.
– Den är inget märkvärdigt egentligen, men att kunna öppna dörren på morgonen och släppa ut hunden och att kunna gå ut barfota i gräset … Det är en ynnest och en enorm skillnad mot de 40 år som vi bodde i en lägenhet på andra våningen mitt i Paris!

Tidigt varje morgon hämtar Birgitta in Le Monde och läser den över frukosten i det ljusa köket.

Tidigt varje morgon hämtar Birgitta in Le Monde och läser den över frukosten i det ljusa köket.

Kommentarer

Kommentera

På Hellekis säteri ordnas julmarknad 27-29 oktober 2017.  Foto Svenska slottsmässor

19 stämningsfulla julmarknader på herrgårdar och slott 2017

Nu stundar bråda dagar på slott och herrgårdar! Runt om i landet förbereds för härliga julmarknader i historiska miljöer. Glöggen kryddas, godsaker packas upp och salar pyntas när julmarknaderna står för dörren. Under sena oktober och in i december finns det många att besöka runt om i landet. Här nedan ger vi er ett axplock […]

Stilrena och urgamla Västanå slott lockar besökare från hela världen. Sedan 1785 har slottet varit i samma släkts ägo. Catharina och Fredrik von Otter håller traditionen vid liv och trivs bra med livet som slotts-, hotell-, och restaurangägare.

Skönt slottsliv vid Vättern

Catharina och Fredrik von Otter bor i karolinergården Sandvik och driver Västanå slott utanför Gränna. Västanå är inte bara ett stilrent stenslott från 1500-talet, det är också Sveriges första slottshotell. Upplev Västanå tillsammans med Gods & Gårdar och Peder Lamm, klicka här.     Kommentarer Kommentera

Gårdsfasaden domineras av en bred risalit krönt av ett gavelfält samt av en kraftig tandlist som framhäver takbandets linje. Till höger: Rummen ligger vackert i fil och de eleganta färgvalen och mattorna gör ­gården hemtrevlig. Kaffebordet är dukat i den stora salen. De vackra blommorna kommer från gården.

Stilpärla i skärgården

På Korpo gård i Åbolands skärgård möts gustavianer, finska frihetskämpar och familjen Wahe-Rohrbach. Tuulikki och döttrarna Gesa och Kira ger gården nytt liv med hängivenhet, hästar och kalas i historisk miljö. Kommentarer Kommentera

På sensommaren avriggas GKSS-ekan och blir till fiskebåt. I bakgrunden komministergården i sin klassiska 1700-talsskrud.

Lantligt nära stan

Att gården stått obebodd i närmare 50 år är inget hinder för en byggnadsvårdare. Snarare en dröm. Gustaf Willers har enligt alla konstens regler återställt Källtorps gård i Nacka. Vi gjorde ett besök under sensommaren, då sjön intill bjuder på mängder med kräftor. Kommentarer Kommentera

Villa Strandskär byggdes runt 1896, då Sandhamn utvecklades till en exklusiv badort i skärgården. Huset har fått tillbaka sina originalfärger i gult och engelskt rött.

En plats för själen

Följ med till Villa Strandskär i Sandhamn, en genuin grosshandlarvilla med utsikt mot det öppna havet. Här bor Ebba Tillquist von Rosen, som vårdar släktens sommarhus med kärlek och känsla för historien. Kommentarer Kommentera