Ilja Repins konstnärshem.

Ilja Repins konstnärshem.

Ilja Repins konstnärsvilla

Av Ulla Miettunen Foto Erja Lempinen
Penaty i byn Repino var hem åt en av Rysslands främsta konstnärer – Ilja Repin. Här praktiserade han och hans sambo Natalia moderna idéer om att till exempel hålla öppet hus, äta vegetariskt och dansa till grammofon-musik.
Här ordnades middagar, bland gästerna fanns  bland andra författarna Maksim Gorkij och  Vladimir Majakovskij.

Här ordnades middagar, bland gästerna fanns bland andra författarna Maksim Gorkij och Vladimir Majakovskij.

När den hyllade ryska konstnären Ilja Repin 1899 köpte villan Penaty i byn Kuokkala i Karelska näset var han redan världsberömd. Han var nyförälskad i Natalia Borisovna Nordmann, en tjugo år yngre amiralsdotter. Natalia var en nymodig och självständig kvinna, hon hade jobbat som fotograf och även skrivit en del under sitt författarnamn Natalia Severova. Repin hade lämnat sin fru och sina barn och inledde ett fritt förhållande med Natalia som båda ansåg var i enlighet med Tolstojs moraliska principer. Huset köptes för att Repin sökte en lugn miljö att leva och arbeta i, men som ändå inte låg alltför långt borta från Sankt Petersburg.

Under kriget förvarades alla föremål från Penaty i Konstakademins källare på Vasilijön i Sankt Petersburg.

Under kriget förvarades alla föremål från Penaty i Konstakademins källare på Vasilijön i Sankt Petersburg.

På Penaty förverkligade paret en idé om att hålla mottagning varje onsdag klockan 15, vilket signalerades med att en ljusblå flagga sattes upp. Alla var välkomna och alla togs emot med samma gästfrihet och värme. Gästerna fick hitta in till villan på egen hand och slå på gonggongen som var gjord av koppar och placerad i hallen. Till middagen däremot bjöds bara ett tjugotal utvalda in. Många berömda gäster besökte Penaty genom åren.

Ilja skulpterade också. Här en byst av kärestan Natalia Nordmann.

Ilja skulpterade också. Här en byst av kärestan Natalia Nordmann.

Natalia serverade helt vegetarisk kost och lät sina gäster dansa till grammofonmusik.  Hon var också den som hade kommit på idén med onsdagsmottagningarna.

Ilja Repins arbetsrum.

Ilja Repins arbetsrum.

Det djärva inslaget med självbetjäning vid runda bord var också hennes: Alla fick servera sig själva vid det runda bordet och de smutsiga tallrikarna sattes i lådorna under. Glömde man bort reglerna och hjälpte till med att servera så fick man ett straff – att hålla ett roligt tal i trappan till matsalen.

Konstnären själv – Ilja Repin.

Konstnären själv – Ilja Repin.

Iljas ateljé ligger på andra våningen och är husets största rum. Här arbetade han med flera olika målningar samtidigt, ofta med hjälp av sina elever. De mest värdefulla målningarna av Repin finns i dag i Ryska museet i Sankt Petersburg och Tretjakovs galleri i Moskva.

Ateljén med Ilja Repins sista självporträtt i mitten, målat 1920.

Ateljén med Ilja Repins sista självporträtt i mitten, målat 1920.

Natalia hade sin arbetsplats i rummet som ansluter till vinterverandan. På väggarna i rummet finns tavlor målade av elever och vänner. Det var här hon skrev sina noveller och romaner. Hon var en skicklig fotograf och hjälpte sin älskade bland annat med att dokumentera sessioner i det ryska Stadsrådet inför hans konstuppdrag åt dem.

Mer läsning! Så bodde deckardrottningen Agatha Christie

Skiss till Statsrådets 100-årsjubileum den 7 maj 1901, ett beställningsarbete från regeringen.

Skiss till Statsrådets 100-årsjubileum den 7 maj 1901, ett beställningsarbete från regeringen.

Det vackra konstnärshemmet totalförstördes under andra världskriget men byggdes upp igen 1944–1962 i och fylldes med de föremål som hade räddats ur konstnärsvillan. Efter kriget blev byn Kuokkala ryskt och fick namnet Repino efter den kända konstnären. Ilja Repins konstnärsvilla är idag museum.

Detalj från konstnärsvillan.

Detalj från konstnärsvillan.

På verandan sov Ilja Repin och hans elever, både under sommaren och under vintern.

På verandan sov Ilja Repin och hans elever, både under sommaren och under vintern.

Spännande arkitektur.

Spännande arkitektur.

 Se mer! Glaskonstnärens herrgård

Kommentarer

Kommentera

Stilrena och urgamla Västanå slott lockar besökare från hela världen. Sedan 1785 har slottet varit i samma släkts ägo. Catharina och Fredrik von Otter håller traditionen vid liv och trivs bra med livet som slotts-, hotell-, och restaurangägare.

Skönt slottsliv vid Vättern

Catharina och Fredrik von Otter bor i karolinergården Sandvik och driver Västanå slott utanför Gränna. Västanå är inte bara ett stilrent stenslott från 1500-talet, det är också Sveriges första slottshotell. Upplev Västanå tillsammans med Gods & Gårdar och Peder Lamm, klicka här.     Kommentarer Kommentera

Gårdsfasaden domineras av en bred risalit krönt av ett gavelfält samt av en kraftig tandlist som framhäver takbandets linje. Till höger: Rummen ligger vackert i fil och de eleganta färgvalen och mattorna gör ­gården hemtrevlig. Kaffebordet är dukat i den stora salen. De vackra blommorna kommer från gården.

Stilpärla i skärgården

På Korpo gård i Åbolands skärgård möts gustavianer, finska frihetskämpar och familjen Wahe-Rohrbach. Tuulikki och döttrarna Gesa och Kira ger gården nytt liv med hängivenhet, hästar och kalas i historisk miljö. Kommentarer Kommentera

På sensommaren avriggas GKSS-ekan och blir till fiskebåt. I bakgrunden komministergården i sin klassiska 1700-talsskrud.

Lantligt nära stan

Att gården stått obebodd i närmare 50 år är inget hinder för en byggnadsvårdare. Snarare en dröm. Gustaf Willers har enligt alla konstens regler återställt Källtorps gård i Nacka. Vi gjorde ett besök under sensommaren, då sjön intill bjuder på mängder med kräftor. Kommentarer Kommentera

Villa Strandskär byggdes runt 1896, då Sandhamn utvecklades till en exklusiv badort i skärgården. Huset har fått tillbaka sina originalfärger i gult och engelskt rött.

En plats för själen

Följ med till Villa Strandskär i Sandhamn, en genuin grosshandlarvilla med utsikt mot det öppna havet. Här bor Ebba Tillquist von Rosen, som vårdar släktens sommarhus med kärlek och känsla för historien. Kommentarer Kommentera

Mangårdsbyggnaden på Gunnerud är byggd i nyklassicistisk panelarkitektur 1829.

Gunnerud – i Frödings fotspår

På en sluttning vid Alsterälven i Värmland ligger Gunnerud, där Gustaf Fröding tillbringade sin barndoms somrar. Gården ägs i dag av Magnus och Kerstin Karlander, som rustat upp den gamla bruksmiljön med stor omsorg och känsla för historien. Kommentarer Kommentera