Ilja Repins konstnärshem.

Ilja Repins konstnärshem.

Ilja Repins konstnärsvilla

Av Ulla Miettunen Foto Erja Lempinen
Penaty i byn Repino var hem åt en av Rysslands främsta konstnärer – Ilja Repin. Här praktiserade han och hans sambo Natalia moderna idéer om att till exempel hålla öppet hus, äta vegetariskt och dansa till grammofon-musik.
Här ordnades middagar, bland gästerna fanns  bland andra författarna Maksim Gorkij och  Vladimir Majakovskij.

Här ordnades middagar, bland gästerna fanns bland andra författarna Maksim Gorkij och Vladimir Majakovskij.

När den hyllade ryska konstnären Ilja Repin 1899 köpte villan Penaty i byn Kuokkala i Karelska näset var han redan världsberömd. Han var nyförälskad i Natalia Borisovna Nordmann, en tjugo år yngre amiralsdotter. Natalia var en nymodig och självständig kvinna, hon hade jobbat som fotograf och även skrivit en del under sitt författarnamn Natalia Severova. Repin hade lämnat sin fru och sina barn och inledde ett fritt förhållande med Natalia som båda ansåg var i enlighet med Tolstojs moraliska principer. Huset köptes för att Repin sökte en lugn miljö att leva och arbeta i, men som ändå inte låg alltför långt borta från Sankt Petersburg.

Under kriget förvarades alla föremål från Penaty i Konstakademins källare på Vasilijön i Sankt Petersburg.

Under kriget förvarades alla föremål från Penaty i Konstakademins källare på Vasilijön i Sankt Petersburg.

På Penaty förverkligade paret en idé om att hålla mottagning varje onsdag klockan 15, vilket signalerades med att en ljusblå flagga sattes upp. Alla var välkomna och alla togs emot med samma gästfrihet och värme. Gästerna fick hitta in till villan på egen hand och slå på gonggongen som var gjord av koppar och placerad i hallen. Till middagen däremot bjöds bara ett tjugotal utvalda in. Många berömda gäster besökte Penaty genom åren.

Ilja skulpterade också. Här en byst av kärestan Natalia Nordmann.

Ilja skulpterade också. Här en byst av kärestan Natalia Nordmann.

Natalia serverade helt vegetarisk kost och lät sina gäster dansa till grammofonmusik.  Hon var också den som hade kommit på idén med onsdagsmottagningarna.

Ilja Repins arbetsrum.

Ilja Repins arbetsrum.

Det djärva inslaget med självbetjäning vid runda bord var också hennes: Alla fick servera sig själva vid det runda bordet och de smutsiga tallrikarna sattes i lådorna under. Glömde man bort reglerna och hjälpte till med att servera så fick man ett straff – att hålla ett roligt tal i trappan till matsalen.

Konstnären själv – Ilja Repin.

Konstnären själv – Ilja Repin.

Iljas ateljé ligger på andra våningen och är husets största rum. Här arbetade han med flera olika målningar samtidigt, ofta med hjälp av sina elever. De mest värdefulla målningarna av Repin finns i dag i Ryska museet i Sankt Petersburg och Tretjakovs galleri i Moskva.

Ateljén med Ilja Repins sista självporträtt i mitten, målat 1920.

Ateljén med Ilja Repins sista självporträtt i mitten, målat 1920.

Natalia hade sin arbetsplats i rummet som ansluter till vinterverandan. På väggarna i rummet finns tavlor målade av elever och vänner. Det var här hon skrev sina noveller och romaner. Hon var en skicklig fotograf och hjälpte sin älskade bland annat med att dokumentera sessioner i det ryska Stadsrådet inför hans konstuppdrag åt dem.

Mer läsning! Så bodde deckardrottningen Agatha Christie

Skiss till Statsrådets 100-årsjubileum den 7 maj 1901, ett beställningsarbete från regeringen.

Skiss till Statsrådets 100-årsjubileum den 7 maj 1901, ett beställningsarbete från regeringen.

Det vackra konstnärshemmet totalförstördes under andra världskriget men byggdes upp igen 1944–1962 i och fylldes med de föremål som hade räddats ur konstnärsvillan. Efter kriget blev byn Kuokkala ryskt och fick namnet Repino efter den kända konstnären. Ilja Repins konstnärsvilla är idag museum.

Detalj från konstnärsvillan.

Detalj från konstnärsvillan.

På verandan sov Ilja Repin och hans elever, både under sommaren och under vintern.

På verandan sov Ilja Repin och hans elever, både under sommaren och under vintern.

Spännande arkitektur.

Spännande arkitektur.

 Se mer! Glaskonstnärens herrgård

Kommentarer

Kommentera

2CF050767

Njutbart lantliv på Hornsunds gård

För mer än ett kvarts sekel sedan lämnade Madeleine och Carl Gustaf Mörner storstaden för Hornsunds gård. Här lever de som landsbygdsbor med hjärtat där naturen och friheten finns. Res med Gods & Gårdar – upplev Skottland i höst Det kan vara svårt att motstå frestelser. När Madeleine kom till Hornsunds gård i mars 1985 […]

Hjuleberg_01

Danskt arv på Hjuleberg

På godset Hjuleberg är det danska släktskapet väl synligt i både konst och arkitektur.

Jordberga fick sitt barockinspirerade utseende 1906 med hjälp av den danske arkitekten Glaesel. Till höger: Idéerna är många, men till en början är det viktigast för Carl-Adam och Marie att sätta sig in i den nuvarande verksamheten.

Nya tider på Jordberga

Inte ännu, men snart. På Jordberga gods i Skåne ska Otto och Catherine von Arnold lämna över stafettpinnen till äldste sonen Carl-Adam med fru Marie – ett generationsskifte som präglas av såväl traditioner som nytänkande.       Kommentarer Kommentera

1IMG_9509

Titta in i skånegården som det tog 25 år att färdigställa

Den gamla fyrlängade skånegården var i princip i spillror. Under ett kvarts sekel har Lena och Henrik Hellberg skapat ett charmigt och välkomnande hem byggt på kunskap och gediget hantverkskunnande. Prenumerera på Gods & Gårdar! Ett kvarts sekel, det är 25 år. Så lång tid har det tagit för Lena och Henrik att få sin […]

Huvudbyggnaden uppfördes 1772–73 av Carl Johan Ridderstolpe efter ritningar av Johan Sebastian af Uhr.

En dag att minnas på Fiholm

När Ninna och Christian Ivarsson skulle gifta sig var det naturligt att ha bröllopet på hennes släktgård Fiholm vid Mälarens strand. Det blev en oförglömlig dag.