Trädgårdsrummet med den ståtliga kakelugnen som det eldas flitigt i under vintern.

Trädgårdsrummet med den ståtliga kakelugnen som det eldas flitigt i under vintern.

Konstnärens herrgård

Av Susanne Cederberg Foto Håkan Bengtsson
I värmländska Lennartsfors har konstnären Pia Villefrance Dann funnit sitt drömboende – en vacker och tidstypisk herrgård från 1842. Här finner hon både ro och inspiration till att måla sina tavlor.

Lennartsfors herrgård ligger mycket naturskönt vid sjön Lelång sydväst om Årjäng. Från den stora terrassen kan man blicka ut över en parklik trädgård som dock var alldeles förfallen när Pia Villefrance Dann flyttade hit 1999. Trädgården behövde göras om rejält men själva herrgården krävde ännu mer – en totalrenovering!

Den välkomnande hallen  med en värmande brasa.  Pia har själv marmorerat  bordets träskiva och  trappstegen.

Den välkomnande hallen med en värmande brasa. Pia har själv marmorerat bordets träskiva och trappstegen.

Den föregående ägaren hade drivit restaurang här men Pia ville skapa sig ett hem. Den stora arbetsinsats som krävdes skrämde henne ändå aldrig.

– Jag hade en fin lägenhet i Oslo men drömde om en röd liten stuga, säger Pia. Jag visste att jag trivdes på landet eftersom jag i många år som gift hade bott på en ö i Sørlandet i Norge.En dag visade Pias döttrar Alexandra och Vanessa en annons i Aftenposten: en herrgård i Värmland var till salu. De tyckte att hon skulle åka dit och titta, helt förutsättningslöst. Sagt och gjort.

T.v. I ateljén på vinden målar Pia  sina tavlor  med inspiration från naturen. T.h. Passagen till dottern Vanessas rum på övervåningen. Tavlan är ett collage som Pia gjort  av fotografier på döttrarna, tygbitar och bokmärken.

T.v. I ateljén på vinden målar Pia sina tavlor med inspiration från naturen. T.h. Passagen till dottern Vanessas rum på övervåningen. Tavlan är ett collage som Pia gjort av fotografier på döttrarna, tygbitar och bokmärken.

– Det blev kärlek vid första ögonkastet. Hit ville jag flytta, det kände jag direkt. Jag berättade glatt för alla mina vänner att jag blivit förälskad – i en herrgård!

Projektet att göra den fula ankungen till en svan – som Pia uttrycker det – tog sex år. Tidigare i livet har Pia arbetat både som inrednings- och möbeldesigner och dessa kunskaper kom förstås väl till användning även här under renoveringen.

– Jag tittade på gamla fotografier och fick dessutom berättat för mig hur det såg ut här under herrgårdens glansdagar i början av 1900-talet. Nu ville jag gärna återskapa den miljön, utan att för den skull frångå mina egna önskemål.

Herrgården sedd från trädgårdssidan.

Herrgården sedd från trädgårdssidan.

Det ljusa allrummet  en trappa upp. Stolarna  i järn har Pia designat.

Det ljusa allrummet en trappa upp. Stolarna i järn har Pia designat.

Pias antika möbler passade väl in men även de nyare, varav en del är formgivna av henne själv. Hon har inspirerats av den danske trädgårdskonstnären Tage Andersen och resultatet har bland annat blivit en serie med bord, soffor och takkronor i järn.

Himmelssängen är en dröm i rosa.

Himmelssängen är en dröm i rosa.

Pia gillar inte när det är övermöblerat. Hennes hem upplevs därför som luftigt, men ändå ombonat. Favoritfärgen som dominerar är vitt.
– Jag älskar vitt och väljer aldrig starka färger, säger hon. I mitt hem har jag till exempel åtta vitklädda soffor!

Landskapsrummet där väggarna målats av dekorationsmålaren Robert Persson. Gustavianska möbler samsas med ett ny- tillverkat bord med betongskiva.

Landskapsrummet där väggarna målats av dekorationsmålaren Robert Persson. Gustavianska möbler samsas med ett nytillverkat bord med betongskiva.

Landskapsrummet är emellertid ett undantag när det gäller färg. Här har dekorationsmålaren Robert Persson skapat fina naturmotiv som nu pryder väggarna från golv till tak.

– I Thomas Manns roman Buddenbrooks finns det ett landskapsrum, säger Pia. Sedan jag läste boken har jag alltid önskat mig ett sådant rum som han beskrev.Att läsa böcker är Pias stora intresse och hon är numera en välkänd kund i Röda korsets butik i Årjäng. Där fyndar hon ständigt böcker som kostar sådär 1–2 kronor styck.

Läsning är Pias stora intresse och hyllorna i biblioteket är välfyllda.

Läsning är Pias stora intresse och hyllorna i biblioteket är välfyllda.

I det egna biblioteket är hyllorna välfyllda och det verkar inte få plats så många fler böcker.
– Det är dags att bygga fler hyllor, konstaterar Pia.

På första våningen ligger även matsalen och ett trädgårdsrum som har direkt utgång till terrassen. En trappa upp finns bland annat sovrum och var sitt personligt inrett rum till de vuxna och för länge sedan utflugna döttrarna. Det ena rummet går i grå, beige och vita toner och det andra i en svagt rosa.

Pias konst är  utställd på olika  ställen i herrgården.

Pias konst är utställd på olika ställen i herrgården.

Ytterligare en önskan kunde uppfyllas när Pia blev med herrgård – en ateljé inreddes på vinden. Här har hon fått en utmärkt plats där hon kan måla sina tavlor och här tillbringar hon nu mycket tid.

T.v. Från verandan har Pia full koll på fågellivet. T.h. Herrgårdens huvudentré. Huset är i stora delar intakt från byggtiden.

T.v. Från verandan har Pia full koll på fågellivet. T.h. Herrgårdens huvudentré. Huset är i stora delar intakt från byggtiden.

– Jag vet inte varför men jag har alltid fascinerats av och känt en viss samhörighet med Karen Blixen och hennes liv. Det finns många likheter med mitt eget liv, till exempel var hon drygt 50 år när hon gav ut sin första bok. Jag var ungefär i samma ålder när det blev dags för min första separatutställning.

Pia arrangerar olika stilleben i sitt hem, som skiftar efter årstiderna.

Pia arrangerar olika stilleben i sitt hem, som skiftar efter årstiderna.

I dag lever Pia på sin konst och tavlorna målas mest i olja, oftast impressionistiskt. Inspiration får hon framför allt från naturen som omger henne. Hon är representerad på dottern Vanessas galleri i Oslo men ställer också ut i ett av husen på gården.

Historien förtäljer inte om Lennart Uggla, som en gång lät bygga herrgården, också var konstintresserad. I alla fall var han säkerligen intresserad av arkitektur då han lät bygga denna herrgård i senempirstil som exteriört ännu är sig lik. Han ägde flera järnbruk i Värmland men sägs ändå inte ha bott så mycket på just Lennartsfors, som förstås har blivit uppkallat efter honom.

Empirdamen Rafaela i marmor har Pia dekorerat med blågult band.

T.h. Empirdamen Rafaela i marmor har Pia dekorerat med blågult band.

Lennart Uggla dog redan 1846, fyra år efter det att herrgården byggdes, och därefter följde några järnbruksägare som inte heller bodde här. I stället var det oftast förvaltaren och hans familj som fick den förmånen.

1885 övertogs Lennartsfors av Johan Niklas Biesèrt och sonen Elof. I nästan hundra år var sedan herrgården i denna familjs ägo.
– En medlem i släkten Biesèrt har fortfarande sitt sommarhus i Lennartsfors och av henne, liksom av andra i trakten, har jag fått veta en hel del om livet här förr i tiden.

T.v. Trädgårdsrummet och den ljusa matsalen med soffa i järn i Pias egen design. T.h. Köket var tidigare ett restaurangkök. Den gamla järnspisen används fortfarande.

T.v. Trädgårdsrummet och den ljusa matsalen med soffa i järn i Pias egen design.
T.h. Köket var tidigare ett restaurangkök. Den gamla järnspisen används fortfarande.

Många har jobbat i köket eller i trädgården och för ett tag sedan fick Pia ett brev från en kvinna som berättade att hon varit barnpiga här.
– Hon ville gärna komma hit och se hur det ser ut i dag, så jag bjöd in henne. Hon hade starka minnen framför allt av barnen hon tog hand om, var de lekte och vilka rum som var deras.

Alla som berättat om herrgården har talat om den stora gästfrihet som alltid fått råda. Och denna gästfrihet lever i högsta grad vidare med Pia som dess ägarinna.

Kommentarer

Kommentera

Stilrena och urgamla Västanå slott lockar besökare från hela världen. Sedan 1785 har slottet varit i samma släkts ägo. Catharina och Fredrik von Otter håller traditionen vid liv och trivs bra med livet som slotts-, hotell-, och restaurangägare.

Skönt slottsliv vid Vättern

Catharina och Fredrik von Otter bor i karolinergården Sandvik och driver Västanå slott utanför Gränna. Västanå är inte bara ett stilrent stenslott från 1500-talet, det är också Sveriges första slottshotell. Upplev Västanå tillsammans med Gods & Gårdar och Peder Lamm, klicka här.     Kommentarer Kommentera

Gårdsfasaden domineras av en bred risalit krönt av ett gavelfält samt av en kraftig tandlist som framhäver takbandets linje. Till höger: Rummen ligger vackert i fil och de eleganta färgvalen och mattorna gör ­gården hemtrevlig. Kaffebordet är dukat i den stora salen. De vackra blommorna kommer från gården.

Stilpärla i skärgården

På Korpo gård i Åbolands skärgård möts gustavianer, finska frihetskämpar och familjen Wahe-Rohrbach. Tuulikki och döttrarna Gesa och Kira ger gården nytt liv med hängivenhet, hästar och kalas i historisk miljö. Kommentarer Kommentera

På sensommaren avriggas GKSS-ekan och blir till fiskebåt. I bakgrunden komministergården i sin klassiska 1700-talsskrud.

Lantligt nära stan

Att gården stått obebodd i närmare 50 år är inget hinder för en byggnadsvårdare. Snarare en dröm. Gustaf Willers har enligt alla konstens regler återställt Källtorps gård i Nacka. Vi gjorde ett besök under sensommaren, då sjön intill bjuder på mängder med kräftor. Kommentarer Kommentera

Villa Strandskär byggdes runt 1896, då Sandhamn utvecklades till en exklusiv badort i skärgården. Huset har fått tillbaka sina originalfärger i gult och engelskt rött.

En plats för själen

Följ med till Villa Strandskär i Sandhamn, en genuin grosshandlarvilla med utsikt mot det öppna havet. Här bor Ebba Tillquist von Rosen, som vårdar släktens sommarhus med kärlek och känsla för historien. Kommentarer Kommentera

Mangårdsbyggnaden på Gunnerud är byggd i nyklassicistisk panelarkitektur 1829.

Gunnerud – i Frödings fotspår

På en sluttning vid Alsterälven i Värmland ligger Gunnerud, där Gustaf Fröding tillbringade sin barndoms somrar. Gården ägs i dag av Magnus och Kerstin Karlander, som rustat upp den gamla bruksmiljön med stor omsorg och känsla för historien. Kommentarer Kommentera