Familjen Sjöberg dukar till fest på 1700-talsbord med kinesiskt porslin från 1770- och 1780-talen. Ljuskronan är från mitten av 1700-talet och hängde på Ekolsunds slott då det ägdes av Gustav III.

Familjen Sjöberg dukar till fest på 1700-talsbord med kinesiskt porslin från 1770- och 1780-talen. Ljuskronan är från mitten av 1700-talet och hängde på Ekolsunds slott då det ägdes av Gustav III.

Lars Sjöbergs Regnaholm

Av HARRIET FAHLBERG Foto INGALILL SNITT
Lars Sjöberg samlar på herrgårdar, men inte vilka som helst. Han räddar ett kulturarv från förfall, inalles äger han nio hus som utan hans insats hade gått ett grymt öde till mötes. Regnaholm är hans och familjens favorithus.

Det ligger en liten ö i klarvattensjön Regnaren, dit leder en vägbank omsluten av en allé. Följer man den uppenbarar sig en 1700-talsherrgård i gulockra och vitt med två flyglar. Regnaholm ligger i de mörkaste skogarna på den östgötska sidan mellan Sörmland och Närke. Två mil söder om Vingåker där Kolmården möter Tiveden.

Regnaholm herrgård

En allé av lindar och lönnar leder upp till huvudbyggnaden från 1760-talet.

Året var 1966, Lars och hans hustru Ursula hade just gift sig och väntade sitt första barn. Lars hade nyligen fått anställning som intendent vid Nationalmuseum och påbörjat sin yrkesbana som konsthistoriker med inriktning på 1700-talets arkitektur och inredning.

Under hela sin uppväxt hade han fascinerats av historiska byggnader och redan som nioåring kommit över böcker som Suecia Antiqua och praktverket Finska herrgårdar. Och han tecknade och tecknade ståtliga herrgårdar med säteritak och drömde om att en gång bli ägare till en sådan. Det var någonting han bar med sig in i vuxen ålder.

T.v. Porträtt på kronprinsessan Lovisa Ulrika. T.h. Lars Sjöberg blickar ut ifrån salen.

T.v. Porträtt på kronprinsessan Lovisa Ulrika. T.h. Lars Sjöberg blickar ut ifrån salen.

– Jag råkade få veta att Regnaholm var till salu och for dit tillsammans med mina föräldrar och blev helt betagen. Detta var den absoluta skönheten både när det gäller läget och husets arkitektur. Det var den ideala herrgårdsbyggnaden i min värld, säger Lars Sjöberg.

Hans röst avslöjar än i dag hur förtjust han blev och är. Även hans föräldrar blev tagna av Regnaholm och tillsammans lyckades de få fram pengar nog för att kunna genomföra köpet.

– Det blev Ursulas och mitt första ställe och är tveklöst ”Huset” i vårt liv. Nästan allt var oförändrat, alla skurgolven fanns kvar, kakelugnarna stod där de alltid stått och känslan av ursprunglighet var överväldigande.

I friherrinnans sängkammare står en gustaviansk himmelssäng som kommer från Ekebyhovs herrgård på Mälaröarna.

I friherrinnans sängkammare står en gustaviansk himmelssäng som kommer från Ekebyhovs herrgård på Mälaröarna.

Att en herrgård som Regnaholm står obebodd i nästan 40 år kan få förödande konsekvenser, men även ha stora fördelar. Den förblir oförstörd av senare tiders hårdhänta renovering, det krävs dock att det kontinuerligt underhålls på en grundläggande
nivå, till exempel att taket inte tillåts läcka.

Ett smakprov ur Lars Sjöbergs samling av ostindiskt porslin. Terrinen i fajans är från Rörstrand, mitten av 1700-talet.

Ett smakprov ur Lars Sjöbergs samling av ostindiskt porslin. Terrinen i fajans är från Rörstrand, mitten av 1700-talet.

Den siste som före familjen Sjöberg använde herrgården var bror till Harriet Bosse, skådespelerskan som var en av August Strindbergs hustrur. Han använde den som sommarställe tills han 1927 sålde till en person som enbart var intresserad av markerna och inte hade användning för huset.

– På Regnaholm har vi alltid samlat släkten, framför allt på midsomrarna, men vi har även firat jul här. Det var min mamma Lillemor som var den samlande kraften. När hon gick bort blev det inte så många släktträffar längre. Nu träffar vi mest vänner och bekanta här.

Köket ser i stort sett ut som på 1700-talet. De två järnspisarna sattes in i början av 1900-talet. Spiskupan och de två bakugnarna är från byggtiden.

Köket ser i stort sett ut som på 1700-talet. De två järnspisarna sattes in i början av 1900-talet. Spiskupan och de två bakugnarna är från byggtiden.

I 44 år har familjen ägt Regnaholm och frågan infinner sig med självklarhet, har de skaffat sig moderna bekvämligheter? Nej, det har de inte gjort. I början av 1900-talet drogs el in och det byggdes ett avlopp. Det är de bekvämligheter som står till buds. Herrgården värms med kakelugnarna, tvätta sig får man göra i sjön och där hämtar man också sitt vatten – hinkvis. Torrtoaletten ligger i ett timrat hus i parken och det kan ju ha sin charm.

T.v. Utanför gröna förmaket står en geridong från cirka 1800. Till höger syns gaveln på en sengustaviansk soffa av Melchior Lundberg. T.h. Under lager av tapeter i gröna förmaket upptäckte Lars Sjöberg den grönmålade med bård.

T.v. Utanför gröna förmaket står en geridong från cirka 1800. Till höger syns gaveln på en sengustaviansk soffa av Melchior Lundberg. T.h. Under lager av tapeter i gröna förmaket upptäckte Lars Sjöberg den grönmålade med bård.

– Lockelsen med att bo på det här sättet är en längtan efter att leva primitivt, en vilja att inreda och skapa en hemkänsla. Att söka en trygg punkt.Om sedan huset kan gå i flera generationer blir det en besvärjelse för framtiden att något kan bli bestående. De flesta av oss har svårt att acceptera ett hus som saknar vatten, men i detta fall är det enbart av godo. Inga vattenledningar som fryser sönder under vintern.

T.v. På gräsplanen står en zinkstaty från 1800-talet som föreställer Merkuriusbarnet. T.h. Vid en av flyglarna står ett gammalt päronträd.

T.v. På gräsplanen står en zinkstaty från 1800-talet som föreställer Merkuriusbarnet. T.h. Vid en av flyglarna står ett gammalt päronträd.

Att bli ägare till ett sådant här hus innebär att man kan gå på upptäcktsfärd i rum efter rum. I kabinettet på övre våningen fann Lars en rokokodekorerad linnevägg och det fanns troligen mer att upptäcka. Det visade sig vara riktigt.

– Jag kan fortfarande komma ihåg hur spännande det var att i två av de angränsande rummen hitta liknande målade rokokoväggfält med elegant dekor från 1760-talet under lager av senare tapeter.

Ännu efter alla år fortsätter arbetet med att frilägga tapeter och målade snickerier. Så sysselsättning saknas inte.

Rokokoväggfältet mellan fönstren är en rest av rummets ursprungliga dekor. Konsolbordet är från 1700-talets mitt.

Rokokoväggfältet mellan fönstren är en rest av rummets ursprungliga dekor. Konsolbordet är från 1700-talets mitt.

Målsättningen med allt arbete har varit att i valet mellan rokokon och den sengustavianska perioden behålla och förstärka rummens egenart.

Nu ser vi en 1700-talsmiljö som inretts med möbler inropade på auktion eller köpta i antikbutiker. Men allt är inte antikt, Lars pappa Bengt var trä- och metallslöjdslärare på Viggbyholmsskolan och gjorde kopior på 1700-talsmöbler. De är minst lika välgjorda som sina förlagor.

– Med de två inventarieförteckningarna som gjordes 1803 och 1859 började jag leta efter möbler som kunde ha funnits på en herrgård som Regnaholm under 1700-talets andra hälft och en bit in på 1800-talet. Att min far sedan kunde tillverka kopior gjorde det möjligt att möblera huset. Det var en ekonomisk omöjlighet för oss att skaffa antika föremål till detta stora hus.

Regnaholm, alldeles vid sjön Regnaren.

Regnaholm, alldeles vid sjön Regnaren.

Till matsalen gjorde Lars far 26 stolar, serveringsbord i rokoko och 28 spegellampetter. Lars och hans far lärde sig att kredera, det vill säga ytbehandla, ofta med lim och krita, för att sedan kunna förgylla lampetter och speglar. På Regnaholm är det utfört på samma sätt som man gjorde under 1700-talet. Ännu i dag är möbleringen och restaureringen på herrgården en pågående process.

I dagarna utkommer boken Nio hus och en kyrka och den kan ni läsa om på sidan 46 i detta nummer av tidningen. I den visas och beskrivs Lars Sjöbergs samlade hus och jag undrar om han ser det som äreminne över sig själv och alla de hus han räddat. Svaret kommer blixtsnabbt:

– Boken var fotografen Ingalill Snitts idé och jag är alltid samarbetsvillig. Äreminne? Nej, jag skäms för det avslöjar min brist på mänsklig mognad och förstånd, detta att samla på sig alla dessa hus. (

Kommentarer

Kommentera

Kontorsbyggnaden från 1831 är till sitt yttre en mindre kopia av Rosendals slott i Stockholm.

Ölsboda herrgård – en empirepärla

När de tre lärarfamiljerna köpte fastigheten strax utanför Degerfors fick de några obeboeliga byggnader i en gammal bruksmiljö att ta hand om. Trettiosex år och en väldig massa arbete senare är Ölsboda herrgård en räddad empireskatt upphöjd till byggnadsminne.   Kommentarer Kommentera

Förra årets vinnare i The Collectors Awards 2016.

Dags för antikbranschens Oscarsgala – Vem vill du se som vinnare 2017?

Vem blir Årets antikhandlare 2017? Årets samlare? Och vem är Årets förnyare? Nu kan du komma in med förslag på värdiga vinnare i The Collectors Awards 2017. Bland alla bidrag lottar vi ut en middag för två!

På soffbordet står vasen Dagg, skapad av Carina Seth Andersson för Svenskt Tenn. Matta med mönster av Paul Klee. Soffkuddar Josef Frank och Fornasetti.

Sekelskifte på Norrmalm

Följ med till våningen där arvegods samsas med modern konst och design. Här har Erica Sondén och Mikael Lundberg skapat ett hem där både familj och vänner trivs.   Kommentarer Kommentera

En ridtur på markerna varje morgon hör till parets vardag på Fiholms slott.

Nära historien på Fiholms slott

I snart 30 år har Charlott och Göran Mörner bott på Fiholms slott. Redan första gången paret kom dit tilltalades de av harmonin och det vackra ljuset. Där finns två ståtliga flyglar, men Axel Oxenstiernas planerade huvudbyggnad kom aldrig att uppföras. Kommentarer Kommentera

Herrgården Hoby Kulle är till salu.

Pampig 1800-talsherrgård till salu

Den pampiga rosa herrgården Hoby Kulle i Blekinge är nu till salu. Den vackra rosa herrgården har två flyglar och på fastigheten hittar man bland annat en magasinsbyggnad från 1600-talet. Själva huvudbyggnaden är på 408 kvadratmeter och det finns bland annat en paradlägenhet i byggnaden. Parken och skogstomten runt herrgården är på 11,5 hektar. Här […]