Andra kejsardömet, 
1852 till 1870, var en tid då det franska samhället  vändes upp-och-ner. Förmögenheter vanns 
och förlorades lika lätt. 
Den ryskfödda kurtisanen Esther ”Thérèse” Lachman var så framgångsrik att hon kunde bygga sig ett över-dådigt palats mitt i Paris. Arkitekten Pierre Manguin ansvarade 
för allt, från byggnadskonstruktion till matbestickens utformning. Den stora 
salongen med sin iögonfallande spegel-effekt går i guld och varma röda toner.

Andra kejsardömet, 1852 till 1870, var en tid då det franska samhället vändes upp-och-ner. Förmögenheter vanns och förlorades lika lätt. Den ryskfödda kurtisanen Esther ”Thérèse” Lachman var så framgångsrik att hon kunde bygga sig ett över-dådigt palats mitt i Paris. Arkitekten Pierre Manguin ansvarade för allt, från byggnadskonstruktion till matbestickens utformning. Den stora salongen med sin iögonfallande spegel-effekt går i guld och varma röda toner.

Palatset blev Markisinnan av Païvas revansch

AV Helena Höjenberg foto Ingalill Snitt
Med lyxpalatset i centrala Paris fick den famösa markisinnan av Païva sin revansch. I dag ägs fastigheten av herrklubben The Travellers och få har tillträde till dess praktfulla salonger.

Magnifika Païvans palats är beläget mitt på Champs Elysées i Paris. Ändå är det få som känner till vilken skatt som döljer sig bakom fasaden. Stilen är italiensk nyrenässans, och under en åttkantig fönsterkupol skimrar gyllene fresker över manshöga marmorstatyer. I trappans avsats ses en stor medaljong som ska föreställa husets härskarinna själv, markisinnan av Païva. Hon lät uppföra palatset under arkitekten Pierre Manguins ledning. Arbetet pågick mellan 1855 och 1866. Sedan 1903 ägs fastigheten av den privata herrklubben Travellers, och endast medlemmar och deras gäster har tillträde.

Esther Lachmans syfte var att imponera... Fyra allegorier i taket föreställer Rom, Florens, Venedig och Neapel avbildade som italienska renässanskvinnor. Trappan är gjord helt i onyx.<br />Materialet kom från Algeriet och bearbetades på plats.

Esther Lachmans syfte var att imponera… Fyra allegorier i taket föreställer Rom, Florens, Venedig och Neapel avbildade som italienska renässanskvinnor. Trappan är gjord helt i onyx.
Materialet kom från Algeriet och bearbetades på plats.

Syftet med bygget var på sin tid att slå världen med häpnad. ”Påkostat och nytt!” löd uppmaningen till arkitekten, berättar Florence Notter, som dokumenterat palatset i sin doktorsavhandling. Inspirationskällorna till palatsbygget var allt från italienska kyrkor och franska kungaslott. Man lånade hejvilt, vilket var typiskt för epoken.

Havsgudinnan Amfitrite, med drag av husets härskarinna, hälsar välkommen. Medaljongen i marmor påminner om arbeten från 1500-talet. Mellan 1852 och 1870  byggdes sex palats på Champs Elysées. Païvans palats är det enda som finns kvar. Idag hyser det en exklusiv herrklubb.

Havsgudinnan Amfitrite, med drag av husets härskarinna, hälsar välkommen. Medaljongen i marmor påminner om arbeten från 1500-talet. Mellan 1852 och 1870 byggdes sex palats på Champs Elysées. Païvans palats är det enda som finns kvar. Idag hyser det en exklusiv herrklubb.

Men vem var kvinnan bakom den imponerande byggnaden? De fantasifulla versionerna är otaliga. Säkert är att hon föddes som Esther Lachman i Moskva av polska flyktingar. Hon giftes bort med en fransk skräddare, Antoine Villoing, ändrade sitt namn till Thérèse och rymde till Paris så snart hon fått sitt franska pass. Där skulle hon gifta sig med ytterligare två män och ha affärer med betydligt många fler. Med tiden blev hon omtalad för enastående sensualitet och framåtanda. Hon har gått till historien som ”grande dame horizontale”, en fransk omskrivning för lyxprostituerad, och framstående herrar överröste henne med pengar och gåvor.

Renässansinfluerat sovrumstak. Ett liknande finns i katedralen i Glouchester, England. Hos La Païva är det elektrifierat. Återskapad 1800-talscharm. Barens förlängning har mönstrade fåtöljer med fransar  och en stor palm som dekoration. På La Païvas tid ledde denna passage till ett orangeri.

Renässansinfluerat sovrumstak. Ett liknande finns i katedralen i Glouchester, England. Hos La Païva är det elektrifierat. Återskapad 1800-talscharm. Barens förlängning har mönstrade fåtöljer med fransar och en stor palm som dekoration. På La Païvas tid ledde denna passage till ett orangeri.

Första tiden i Paris var miserabel men tack vare pianisten Henri Herz kom Thérèse Lachman ifrån gatan. Hos honom lärde hon känna konstnärer som Franz Liszt och Richard Wagner. Men när Henri en dag blev bjuden på en fin kungamiddag avvisades ”Madame Herz”. En kvinna som hon var inte välkommen och Herz, som tänkte på sin karriär, lämnade henne. Thérèse ansåg att Frankrike förnedrat henne offentligt, och nu skulle hon visa dem! Om hon lyckades, ja då skulle hon ha ett eget palats i Paris.

I Païvans matsal, numera bar, har den öppna spisen drag av Henrik II:s variant som finns utställd på Louvren. Men  istället för kungen och örnen så är denna spis dekorerad med två lejon och den romerska  gudinnan Flore. Den gyllene dekoren på kolonnerna i musikrummet har lånat stilen från 1500-talet.

I Païvans matsal, numera bar, har den öppna spisen drag av Henrik II:s variant som finns utställd på Louvren. Men istället för kungen och örnen så är denna spis dekorerad med två lejon och den romerska gudinnan Flore. Den gyllene dekoren på kolonnerna i musikrummet har lånat stilen från 1500-talet.

Thérèse lät sy upp en garderob på kredit och åkte till London, där hon var okänd, för att gå på kungliga teatern. Dagen därpå kom en bukett från en lord. Och från ytterligare en! Smått förmögen återvände Thérèse Lachman till Paris, där hon fick veta att maken i Moskva var död. Snart gifte hon om sig med en portugisisk markis, med stora spelskulder. Dagen efter ceremonin förklarade markisinnan, som hon nu kunde kalla sig:
– Nu har ni fått vad ni ville ha och jag har fått ert namn, som låter bra. Adjö.
Så småningom lärde markisinnan känna greve Guido Henckel von Donnersmarck, arvtagare till en enorm förmögenhet och kusin till Preussens premiärminister Otto von Bismarck. Hon var 36 år och han 25. Han blev galen i henne. Enligt vissa källor var det verkligen äkta kärlek. Markisinnan kallade sig nu Blanche, var ganska förmögen och hennes kloka placeringar imponerade mycket på Guido.

Guido Henckel von Donnersmarck och hans älskade La Païva, återfinns i takmålningen av Paul Baudry  som även utförde Parisoperans dekorationer.

Guido Henckel von Donnersmarck och hans älskade La Païva, återfinns i takmålningen av Paul Baudry som även utförde Parisoperans dekorationer.

Guidos förmögenhet kom från jättelika jordarealer och gruvdrift i flera länder och 1897 lade han Stollberget i Sverige till sina innehav. Till sin älskade Blanche köpte han 1700-talsslottet Pontchartrain med enorma arealer och han sköt till de summor som krävdes för bygget av hennes palats på Champs Elysées.
Onyxtrappan, badrummet i morisk stil och Paul Baudrys takmålningar blev vida omtalade. Berömd blev också den litterära salong Blanche höll här, och många av gästerna har vittnat om att hon var mycket kultiverad.
Så utbröt krig mellan Preussen och Frankrike och paret flyttade till Guidos familjegods i Schlesien. De återvände när preussarna vunnit och gifte sig.
Guido förhandlade för sin släkting Bismarks räkning, och krävde att Frankrike skulle betala ett skyhögt krigsskadestånd med en hotande statsbankrutt som följd. Den nye franske presidenten Thiers tvingades bjuda paret till galamiddagen i Elyséepalatset. Markisinnan som en gång blivit nesligt avvisad återkom nu, drottninglik. Hon bar den just abdikerade kejsarinnan Eugènies berömda pärlhalsband, som Guido lyckats köpa via två hemliga bulvaner.

Badrummet i morisk stil är som hämtat ur tusen och en natt. Badkaret i koppar har försilvrats och ciselerats. I de tre kranarna rann varmt  och kallt vatten samt parfym. Onyx och marmor på golvet i badrummet,  medan väggarna har inslag av agat och turkoser.

Badrummet i morisk stil är som hämtat ur tusen och en natt. Badkaret i koppar har försilvrats och ciselerats. I de tre kranarna rann varmt och kallt vatten samt parfym. Onyx och marmor på golvet i badrummet, medan väggarna har inslag av agat och turkoser.

Nu möttes hon av direkt hat. Men med Guidos kärlek, pengar och makt kunde inget längre beröra henne. Anklagelser om spioneri och den allmänna tyskfientlighet som härskade i Paris gjorde att paret bosatte sig på slottet Neudeck, där Blanche dog 64 år gammal. Enligt vittnen skulle Guido ha förvarat henne där i en stor glasbehållare med alkolhol. Andra källor hävdar att hon begravdes i den pampiga familjegraven. Men alltsammans bombades 1945, när området blev polskt, och familjens förmögenhet försvann. Kvar är ett sagolikt palats i Paris och historien om ett fascinerande människoöde.

 

Läs också:

Claes Moser njuter av J A G Ackes forna hem

Här huserade Cajsa Warg

Ilja Repins konstnärsvilla

Kommentarer

Kommentera

2CF050767

Njutbart lantliv på Hornsunds gård

För mer än ett kvarts sekel sedan lämnade Madeleine och Carl Gustaf Mörner storstaden för Hornsunds gård. Här lever de som landsbygdsbor med hjärtat där naturen och friheten finns. Res med Gods & Gårdar – upplev Skottland i höst Det kan vara svårt att motstå frestelser. När Madeleine kom till Hornsunds gård i mars 1985 […]

Hjuleberg_01

Danskt arv på Hjuleberg

På godset Hjuleberg är det danska släktskapet väl synligt i både konst och arkitektur.

Jordberga fick sitt barockinspirerade utseende 1906 med hjälp av den danske arkitekten Glaesel. Till höger: Idéerna är många, men till en början är det viktigast för Carl-Adam och Marie att sätta sig in i den nuvarande verksamheten.

Nya tider på Jordberga

Inte ännu, men snart. På Jordberga gods i Skåne ska Otto och Catherine von Arnold lämna över stafettpinnen till äldste sonen Carl-Adam med fru Marie – ett generationsskifte som präglas av såväl traditioner som nytänkande.       Kommentarer Kommentera

1IMG_9509

Titta in i skånegården som det tog 25 år att färdigställa

Den gamla fyrlängade skånegården var i princip i spillror. Under ett kvarts sekel har Lena och Henrik Hellberg skapat ett charmigt och välkomnande hem byggt på kunskap och gediget hantverkskunnande. Prenumerera på Gods & Gårdar! Ett kvarts sekel, det är 25 år. Så lång tid har det tagit för Lena och Henrik att få sin […]

Huvudbyggnaden uppfördes 1772–73 av Carl Johan Ridderstolpe efter ritningar av Johan Sebastian af Uhr.

En dag att minnas på Fiholm

När Ninna och Christian Ivarsson skulle gifta sig var det naturligt att ha bröllopet på hennes släktgård Fiholm vid Mälarens strand. Det blev en oförglömlig dag.