• Stafsunds slott uppfördes på 1670-talet. För ritningarna stod troligen Nicodemus Tessin d.ä.
  • Lars Gundberg möter vid grinden. Trappan upp till våningen med ursprunglig balustrad.
  • I biblioteket, som förr var matsal, står en skulptur efter Antonio Canovas Psyche.
  • Bronshuvud av Alice Nordin. Schäslongen ärvdes efter mormor. Bysten föreställer Beate Sophie Wrede.
  • Salongen med bårder i papier-maché från 1865. En sengustaviansk ljusstake står framför spegeln.
  • Soffan är ett gustavianskt provinsarbete. Lars på väg till favoritplatsen för en stunds läsning.

Slottsliv nära storstan

Av Kjell Andersson Lagergren Foto Ingalill Snitt
För 20 år sedan fick konsthistorikern Lars Gundberg chansen att flytta från Stockholms innerstad till Stafsund, ett välbevarat 1600-talsslott på Ekerö. Till denna sköna miljö bjuder han ofta sina vänner.

Lars Gundberg spanar mot himlen och hoppas att junisolen snart ska visa sig igen. I morgon är det dags för en årligen återkommande attraktion på Stafsund – barnkalas på stora gräsmattan.
– Ett 40-tal barn och vuxna är bjudna, säger Lars. Förr var det mina vänner och deras barn som kom men nuförtiden har de med sig barnbarnen. Det blir gammaldags lekar som att springa med potatis i sked och att binda ihop mor- och farföräldrar som får hoppa runt, det tycker ungarna är kul. Jag har också lejt en trollkarl … Lars ordnar med förtjusning tillställningar med många gäster, det gamla slottet och parken passar perfekt för det. Han gillar att blanda olika åldrar och intressen.
– Vännerna tycker det är roligt att komma och jag har mellan 300 och 400 gäster om året, säger han. Det är inte precis något enstöringsliv ute på landet.
En sådan här dag, när inga besök väntas, söker sig Lars gärna till favoritplatsen, en kulle ovanför slottet där han brukar sitta i sin stol och läsa. Härifrån har han en fantastisk utblick mot hästhagar och sjön där båtarna glider förbi.
– När man sitter häruppe förstår man varför slottet ligger där det gör. Runtom finns skyddande bergknallar och det är nära till Norrsundet – förr kom man ju hit sjövägen.
Lars flyttade till Stafsund 1990 och bor i en stor våning på det övre planet. Både huvudbyggnad och flyglar består av lägenheter. Även ägaren Adam Reuterschiöld bor här med sin familj.
– Huset stod länge tomt. Att dela upp det i lägenheter var en utmärkt idé, för om det är bebott så vårdas det också, säger Lars. Och det är trevligt att bo i ett minisamhälle med grillning på kvällen och barnspring i trappan.
Han var inbiten innerstadsbo när han blev erbjuden att flytta hit till Ekerö.
– Jag kände till Stafsund eftersom jag var här i samband med en stor auktion 1978. Adams föräldrar, som jag är bekant med, frågade om jag visste någon som ville hyra en våning. Efter att ha funderat ett tag så insåg jag att det nog skulle passa mig själv.
Lars var VD på Beijers Auktioner och auktionsbranschen befann sig vid den här tiden i kris. Han kände att det skulle vara skönt att komma bort från stan efter stressiga arbetsdagar och pröva något nytt.
– Första veckan bodde jag på båda ställena, sedan bestämde jag mig för att flytta ut helt. Det var dumt att tveka, det fanns ju så mycket livskvalitet här. Dessutom kom jag på att om man bor en bit från jobbet så går man också hem i tid om kvällarna för att slippa missa sista bussen.
För drygt två år sedan gick Lars i pension från tjänsten som förste intendent och expert på äldre måleri hos Bukowskis. I dag har han rollen som senior advisor i företaget och jobbar en dag i veckan.
– Jag älskar att vara hemma och slippa vakna med en tvärrandig kalender med saker att göra. Jag lever i en långsammare takt nu och hinner läsa mycket, inte konsthistoriska luntor utan biografier och memoarer.
Lars kan berätta mycket om Stafsunds historia. Slottet uppfördes på 1670-talet, troligen efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. Byggherren greve Erik Lindschöld, son till en smed i Skänninge, hade gjort en lysande ämbetsmannakarriär och var Karl XI:s gunstling. I 50-årsåldern kunde han skapa detta gods och bygga sitt ståtliga slott. Kungen kom kanske hit själv när bygget stod klart.
– Statusjakten var viktig, särskilt som den gamla adeln tyckte att Lindschöld var en uppkomling.
Hur slottet såg ut från början får man en uppfattning om genom Erik Dahlberghs Sueciastick. På den tiden hade det säteritak och tornspira, något som försvann vid slutet av 1700-talet. Fortfarande leder en bred trappa upp från trädgården till en stor terrass och portalen som är ursprunglig. En pampig trappa med balusterräcken för oss upp till Lars våning.
– Från början var det nog dubbla trappor men den ena togs bort när det byggdes ett kök, det gamla låg i flygeln. Det var på 1860-talet då Rudolf Mauritz Klinckowström och hans förmögna ryska hustru Marie Labenska bodde här med en stor stab med tjänstefolk. Slottet rustades då upp och upplevde en glansperiod.
Vi kommer direkt in i Lars rymliga bibliotek som är den forna matsalen. Lite känns det som att träda in i Evelyn Waughs roman En förlorad värld. Alla vackra föremål ser ut att ha funnits här i generationer, det är trivsamt slitet och fåtöljerna lagom nersuttna. De låga fåtöljerna har Lars döpt till Oblomovstolarna efter Gontjarovs lättjefulla romanfigur.
– De är så sköna att inga vill resa sig när de väl har satt sig. Jag vet faktiskt inte vari-från de kommer.
Över älsklingssoffan hänger en stor flamländsk 1600-talstapet och på en annan vägg ett stort porträtt av drottning Ulrika Eleonora d.y. från hovmålaren Georg Engelhard Schröders ateljé. Här finns också många böcker och skåpet i barockstil är fyllt med gamla band. Dessa har Lars ärvt av sin far som var präst i Västerås stift.
– Pappa var road av böcker och samlade på unika äldre förstaupplagor. Själv är jag ingen samlare, förutom att jag har lite saker av silversmeden Adolf Zethelius.
Lars intresse för antikt går igen överallt i våningen. Att kombinera föremål på ett harmoniskt vis är något han lärt sig under åren i auktionsbranschen.
– På auktionsvisningar är det viktigt att skapa en attraktiv helhet.
I biblioteket har han utgått från den fasta inredningen och tapeten från 1860-talet.
– Jag är väldigt noga med att välja föremål som passar in, en enda sak kan stjälpa en hel interiör, exempelvis något i fel färg. Lars tycker att man ska våga blanda nytt och gammalt.
– En modern soffa och en gobeläng från 1600-talet kan samsas mycket bra. Att kombinera samtida konst med antika föremål är häftigt – som att hänga en Lucio Fontana över rokokobyrån.
Den stora salongen bredvid biblioteket är ett elegant och luftigt mottagningsrum.
– Jag kallar den min goddag- och adjösalong och använder den bara när jag har gäster.
Rummet har vackra väggornament i guld och en fin kakelugn med infälld spegel – alla fyra kakelugnarna i våningen fungerar och används.
Möblerna är i huvudsak 1700-tal och spegeln, ett Stockholmsarbete, är ett antikfynd.
– När jag köpte spegeln på 1970-talet betalade jag 1 500 kronor, den hade inget värde då.
Nästan varje vecka har Lars vänner på lunch. I matsalen finns plats för åtta personer. På familjen Klinckowströms tid var detta ett sovrum och i taket hänger en krok ännu kvar efter sänghimlen. Här bodde de två färgstarka systrarna Thora och Linde som barn i början av 1900-talet. Thora flyttade till Paris, blev författare och gifte sig med Nils Dardel och Linde, gift med Hans von Rosen, älskade hästar och gjorde långritter ensam genom Europa och skrev böcker om detta.
– Jag kände både Thora och Linde, säger Lars. Thora skrev ett vänligt brev och hälsade mig välkommen när jag skulle flytta hit. Linde flyttade tillbaka till Stafsund på 1990-talet efter att ha bott många år på Lindö i Sörmland. Hon bodde i ett hus på andra sidan trädgården och det var mycket roligt att höra henne berätta om sitt långa liv.

Lars pappas skrivbord med en fransk Louis XV-fåtölj framför. På väggen  Johan Leksells kopia av Rembrandts porträtt av en gammal dam.

Lars pappas skrivbord med en fransk Louis XV-fåtölj framför. På väggen Johan Leksells kopia av Rembrandts porträtt av en gammal dam.

Kommentarer

Kommentera

lasarundersokning

Välkommen till oss på Gods & Gårdars redaktion – vi vill höra vad som inspirerar dig

Vill du komma och träffa oss på Gods & Gårdars redaktion och prata om vad som inspirerar dig och hur du tänker kring inredning och ditt hem?

Carl-Jan2

Följ med på herrgårdshelg med Gods & Gårdar och Carl Jan Granqvist

Den första Gods & Gårdar-helgen med Carl Jan Granqvist på Saxå bruk (7–9 april) blev snabbt fullbokad. Nu kan vi erbjuda samma program vid ytterligare ett tillfälle, den 28–30 april. Njut underbara måltider, se Alfred Nobels hem och besök Carl Jans andra herrgård, Stadra. PROGRAM – HERRGÅRDSHELG MED GODS & GÅRDAR FREDAG 28 APRIL 15.00–18.00 […]

Carl Jan Granqvist

På besök hos Carl Jan Granqvists älskade Saxå

För drygt 30 år sedan köpte Carl Jan Granqvist Saxå herrgård, som 
han så långt som möjligt återställt till dess ursprungliga karaktär 
från tidigt 1800-tal. Hit till stillheten i de djupa Bergslagsskogarna 
återvänder han så ofta han kan från alla engagemang. Läs också: Segersjö – släktgods med stolta anor Han kommer susande från Stockholm, i […]

gimo-001_300ppi

Följ med på våra herrgårdshelger!

Vill du uppleva det lustfyllda herrgårdslivet? Njuta av mat, vin och kåserier av Peder Lamm? Då kan vi rekommendera vår unika Gods & Gårdar-helg, som arrangeras vid tre olika tillfällen i höst.

Lille Ulefors i Telemark har gustavianska influenser.

Drömmen om herrgården blev sann

Som barn tyckte Per Ove att huset på höjden var spännande. Att han flera år senare skulle flytta han hit med sin fru Anemone hade han aldrig vågat drömma om. Här är Lille Ulefos i Telemark, en norsk herrgård med gustavianska influenser.