Pia och Claes med charmiga hunden Sydney. – Vi vill att det ska kännas att varje rum har liv, att huset används. Det stora sen barock-skåpet är fyllt av trä-figuriner. På golvet ett barockskrin från 1600-talet med 
avancerat skuret 
akantusmönster.

Pia och Claes med charmiga hunden Sydney. – Vi vill att det ska kännas att varje rum har liv, att huset används. Det stora sen barock-skåpet är fyllt av trä-figuriner. På golvet ett barockskrin från 1600-talet med avancerat skuret akantusmönster.

Vi förälskade oss i Närstad gård

Av Charlotte Breimer Törnqvist Foto Klas Sjöberg
Claes och Pia Söderhielm lämnade storstadslivet för lugnet i Östergötland. På Närstad gård har de inrett med svenska antikviteter från herrgårdsmiljöer tillsammans med charmfulla ting från allmogen. – Det är något tryggt med äldre saker, säger de.
Härlig läshörna i biblioteket. Howard-fåtöljen med fårskinn passar fint till urtavlan på väggen  som suttit i en klocka från Frankrike. Frun i huset samlar  på hästskulpturer, den här är ett par hundra år gammal och står på en skänk från barocken. Den stora  målningen var ursprungligen en förlaga till en verdure – en vävd tapet.

Härlig läshörna i biblioteket. Howard-fåtöljen med fårskinn passar fint till urtavlan på väggen som suttit i en klocka från Frankrike. Frun i huset samlar på hästskulpturer, den här är ett par hundra år gammal och står på en skänk från barocken. Den stora målningen var ursprungligen en förlaga till en verdure – en vävd tapet.

Pia och Claes Söderhielm bor i Östergötlands bördiga kulturlandskap, en bit utanför Åtvidaberg. Närstad gård ligger uppe på en höjd. För drygt två decennier sedan flyttade Pia och Claes hit. Gården ägdes då av Sveriges enda baroni, Adelswärd, och såldes tillsammans med en 8 600 kvadratmeter stor tomt och några tillhörande byggnader. Sedan dess har paret gjort en helrenovering av gården.

Gården har en trevlig  planlösning. Pia och  labradoren Esmé rör  sig genom de tre rum som ligger i fil. En gustaviansk duchesse brisée skymtar  i förgrunden.  På byrån från tidigt 1800-tal bildar orientaliska urnor och bojaner ett vackert stilleben.

Gården har en trevlig planlösning. Pia och labradoren Esmé rör sig genom de tre rum som ligger i fil. En gustaviansk duchesse brisée skymtar i förgrunden. På byrån från tidigt 1800-tal bildar orientaliska urnor och bojaner ett vackert stilleben.

– Trots 1950-talsinredning, dystra tapeter och heltäckningsmattor föll vi för huset, berättar Pia. Det ljus som fullkomligen flödade in genom de gamla glasrutorna gjorde att vi såg potentialen. Spegeldörrarna var orörda och trägolvet var intakt under mattorna. Pia och Claes förälskade sig genast i husets proportioner och i omgivningarna.
Byggnaden är ett reveterat timmerhus från 1860-talet, målat i en milt solgul ton. Planlösningen påminner om prästgårdarnas sexrumsindelning med rum i fil.
– Huset är så lagom i storlek. Det är varken för litet eller för stort, säger Pia som är mycket nöjd att det inte är större än 300 kvm.

Runt slagbordet från tidigt 1800-tal samlas familjen gärna för middagar och högtider. Rokokostolarna är  arvegods. Tavlan på väggen, med text från Matteusevangeliet, satt tidigare på ett innertak i en gästgivaregård.

Runt slagbordet från tidigt 1800-tal samlas familjen gärna för middagar och högtider. Rokokostolarna är arvegods. Tavlan på väggen, med text från Matteusevangeliet, satt tidigare på ett innertak i en gästgivaregård.

Pia och Claes har inte ångrat att de lämnade huvudstaden för ett liv på landet, men förstår att det kan vara ett stort steg för många.
– Jag tror att det som skrämmer mest är risken att bli bortglömd, säger Claes. Många är nog helt enkelt rädda för att inte befinna sig där jobben finns och där alla andra bor. Jag har haft förmånen att jobba härifrån och besöker ofta Stockholm i mitt yrke. Jag har båda liven så att säga, och man blir faktiskt inte bortglömd när man flyttar till en mindre ort. De riktiga vännerna behåller man och dessutom får man nya vänner och kanske också ett lugnare liv. Man hinner njuta mer.
Intresset för antikviteter delar Pia och Claes, men att de skulle komma att driva antikbutik var inget de hade planerat. I takt med att hemmet skulle möbleras köpte de in antika föremål och möblemang. När de ville byta ut vissa möbler kunde ett och annat skåp hamna i magasinet.
– Några frågade om de kunde få köpa möbler vi ställt undan, säger Claes. Då föddes idén om en antikhandel.

Pia och Claes är alltid på jakt efter 1700- och 1800-talsmöbler som de säljer i sin butik. Svartmålat nätt kabinettskåp från senbarocktid med gravyrer på skåpsluckorna.

Pia och Claes är alltid på jakt efter 1700- och 1800-talsmöbler som de säljer i sin butik. Svartmålat nätt kabinettskåp från senbarocktid med gravyrer på skåpsluckorna.

Hemmet är inrett med målade allmoge- och herrgårdsmöbler från barock, rokoko och gustaviansk tid. På väggarna hänger mustigt måleri, såväl dunkla 1700-talsporträtt som modernt måleri i klara färger. Djurskulpturer förekommer i samtliga rum, i synnerhet hästmotiv. – Vårt hem förändras hela tiden, vi möblerar om, saker byter plats, säger Pia. Jag vill ha ett fritt förhållningssätt till föremålen. Trivs man inte med något, ja då ska man sälja det. Jag köper med hjärtat.
Pia är uppvuxen på västkusten och i släkten fanns en gård från 1600-talet. Hon minns barndomens somrar då hon njöt av alla gamla saker i huset. Här grundlades inresset för det gamla.
Claes tycker om att snickra och skapa och han hjälper Pia med renovering som kräver krafttag. Tillsammans skrapar de bort gammal färg på skåp och stolar. Det märks att båda uppskattar att ha gemensamma projekt och att samarbeta. Senaste projektet är att renovera ett av torpen intill huvudbyggnaden.
– Att arbeta praktiskt med byggnadsvård är oerhört lärorikt och antiklivet är verkligen en livsstil som går utmärkt att kombinera med ett liv på landet, förklarar Claes. 

 

Läs också:

Palatset blev Markisinnan av Païvas revansch

Ållonö bjuder på ståtlig barockprakt

Henrik och Anna lämnade staden för slottet

 

 

Kommentarer

Kommentera

Kontorsbyggnaden från 1831 är till sitt yttre en mindre kopia av Rosendals slott i Stockholm.

Ölsboda herrgård – en empirepärla

När de tre lärarfamiljerna köpte fastigheten strax utanför Degerfors fick de några obeboeliga byggnader i en gammal bruksmiljö att ta hand om. Trettiosex år och en väldig massa arbete senare är Ölsboda herrgård en räddad empireskatt upphöjd till byggnadsminne.   Kommentarer Kommentera

Förra årets vinnare i The Collectors Awards 2016.

Dags för antikbranschens Oscarsgala – Vem vill du se som vinnare 2017?

Vem blir Årets antikhandlare 2017? Årets samlare? Och vem är Årets förnyare? Nu kan du komma in med förslag på värdiga vinnare i The Collectors Awards 2017. Bland alla bidrag lottar vi ut en middag för två!

På soffbordet står vasen Dagg, skapad av Carina Seth Andersson för Svenskt Tenn. Matta med mönster av Paul Klee. Soffkuddar Josef Frank och Fornasetti.

Sekelskifte på Norrmalm

Följ med till våningen där arvegods samsas med modern konst och design. Här har Erica Sondén och Mikael Lundberg skapat ett hem där både familj och vänner trivs.   Kommentarer Kommentera

En ridtur på markerna varje morgon hör till parets vardag på Fiholms slott.

Nära historien på Fiholms slott

I snart 30 år har Charlott och Göran Mörner bott på Fiholms slott. Redan första gången paret kom dit tilltalades de av harmonin och det vackra ljuset. Där finns två ståtliga flyglar, men Axel Oxenstiernas planerade huvudbyggnad kom aldrig att uppföras. Kommentarer Kommentera

Herrgården Hoby Kulle är till salu.

Pampig 1800-talsherrgård till salu

Den pampiga rosa herrgården Hoby Kulle i Blekinge är nu till salu. Den vackra rosa herrgården har två flyglar och på fastigheten hittar man bland annat en magasinsbyggnad från 1600-talet. Själva huvudbyggnaden är på 408 kvadratmeter och det finns bland annat en paradlägenhet i byggnaden. Parken och skogstomten runt herrgården är på 11,5 hektar. Här […]